Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Johan Henrik Kellgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess täta symtomer af obotligt anlag att plötsligt
falla från svindlande höjd till tommaste djup.
Detta snillrika poem — det vigtigaste akt-stycket
i hela striden — förtjenar, redan för sin afgörande
inverkan på denna, att här ihågkommas:
Nytt försök tii! orimmad vers.
Om druckna pojkars undran
Och dårars lof du söker;
Bryt oförsökta vägar,
Det äkta snillets vägar,
Der aldrig spåret trycktes
Af någon dödlig fot.
Låt lilla vinkelns åbo,
Låt idogsfulla spindeln
Ur hårdt tillsnörpta ändan
I evigt lika kretsar
De fina trådar draga,
Som fånga flugans flygt.
Låt svaga broskets vanmagt,
Låt stoftets atom * söka
Det vettiga, det qvicka,
Behageliga, ömma,
Förtjusande och ljufva.
Men du. med stora nerven
Och starka fjäderns spänning,
Men du var ny, ofattlig,
epiteter” o. s. v. Då han i afseende på orimmet citerar
Pirons bekanta strofer:
”Quand on a perdu la raison,
Pourquoi s’amuser ä la rime?"
erinras man om, att det gamla franska proverbial-uttrycket:
navoir ni rime, ni raison, redan länge haft sin
motsvarighet i svenskan.
Det faller lätt i ögonen, att här ”stoftets ätÖm” anspelar
på ”grusets Insékt” hos Thorild. Eget är, att just i
Kellorens födelsebygd, Vestergötland, ordet insekt allmänt
uttalas med betoning på första stafvelsen. Thorild, om
han vetat derom, hade således i denna punkt haft en
vestgöta-auktoritet att mot Kellgren åberopa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
