- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Band 5. Minnesteckningar /
177

(1856-1881) [MARC] Author: Carl Wilhelm Böttiger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Johan Henrik Kellgren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lika litet som skaldens bannor här äro allvarsamt
menade, utan endast förklädnader för helt andra

i Hallmans öfriga dramer, yttrar, att han här visat sig
”äfven vara mägtig af fin gratie och idylliskt ljuf
glädtig-het”, samt att ”det är denna finhet i glädtigheten, som
v egentligen gör nämnda pjes till Hallmans mästerstycke”.
Atterbom anser detta stycke vara ”det finaste af alla hans
skådespel” och finner märkvärdigt, att just detta är hans
sednast författade. ”Det är det enda af hans skådespel,
som icke är burleskt. Det har en mild komik och en ton
af landtligt frisk naivitet, som än i dag ej förfela att
behaga. Också är det af alla de Hallmanska skådespelen
det enda, som förmått ända tills nu bibehålla sig på
scenen”. Oaktadt de högst väsentliga skiljaktigheter i anda,
i ton, i hela maneret, som man sålunda ej kunnat undgå
att finna mellan Hallmans öfriga arbeten och detta, har
en af domarne yttrat, att ”styckets beskaffenhet gör det
åtminstone ostridigt, att Hallman är, dess författare”.

Det är ingen ära för Sverges litterärhistoriska kritik,
att, på så lösa grunder som dessa, en auktor efter döden
kunnat anklagas och fällas för litterärt bedrägeri. Det
ifrågavarande stycket är till plan och uppfinning så
obetydligt, att en snillrik dilettant som Armfelt alltför väl
bort kunna åstadkomma det. Från de parisiska
vaudeville-teatrarne hade han hemfört en massa af reminiscenser,
och det är icke osannolikt, att någon sådan här legat till
grund för svensk bearbetning och lokalisering, helst det
svenska ordspråk, som gifvit titeln, återfinnes i det
franska: L’occasion fait le larron*. Enahanda är förhållandet,
aldrig med de Hallmanska, men med många andra svenska
pjeser från denna tid, t. ex. med flerå af Envallssons och
med de flesta af Kexéls. Till och med den förres
”Kron-fogdarne” och den sednares ”Kapten Puff” äga, som bekant,
ett franskt ursprung. Med ”Tillfälle gör tjufven” hade man
vid hofvet på Ulriksdal (icke Drottningholm) ämnat fira
hertiginnan Hedvig Elisabet Charlottas födelsedag den
22 mars 1783, men uppförandet kom ej till stånd förrän
den 8 april samma år. Pjesens författare, Armfelt, då
ännu blott kapten och kammarherre, förbehöll sig Pelles

* Om än ingen fransk pjes med detta namn nnmera låter sig
uppspåra. kan en sådan hafva rört sig kring ordspråket, utan att,
derföre hafva burit det som titel.

C. W. Bottiger t samlade skrifter. V.

12

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcwsaml/5/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free