Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Johan Henrik Kellgren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En ny dramatisk triumf firade Kellgren ett
par år sednare genom sin omgestaltning till lyrisk
dram af konungens vackra talpjes: ”Gustaf Adolf
och Ebba Brahe”. Det var denna gång Vogler,
som lemnade musiken. I detta stycke fann
skalden, som vi veta, anledning att hemta flera
motiver från våra gamla, länge förbisedda folkvisor
och att, förnämligast i andra akten, på ett
anslående sätt framhålla idylliska och naiva
elementer ur det svenska allmogelifvet.
Konungens och skaldens dramatiska
samarbeten inskränktes till en tid af några få år.
Glanspunkten inföll 1786. Det var då som, den
19 jaituari, ”Gustaf Vasa” första gången uppfördes
på den scen, der denna opera sedan återgifvits
mer än etthundrasextio gånger; och det var midt
under jublet af dess första framgångar som
konungen den 20 mars samma år stiftade Svenska
Akademien och i den såsom sjelfskrifven
ledamot upptog sin vittre medarbetare, som, enligt
hans egna uttryck, ”med all skaldekonstens styrka
upplifvat Gustaf Vasas patriotiska själ och låtit
svenska folket ännu en gång med lifligaste glädje
hylla den hjelten, som för mer än tvåhundrade
år sedan frälst våra förfäder från verdsligt och
andeligt tvång” *.
Så står icke blott vår satirdikt och vår
lyrik, men på samma gång äfven vår dramatik i
evärdliga förbindelser hos samme man, som, i
Kellgrens 9ista arbete for scenen var en förtjenstfull
bearbetning af Voltaires sorgespel ”Olympie”, första gången
uppförd d. 7 januari 1792.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
