- Project Runeberg -  Samlade skrifter / Band 5. Minnesteckningar /
234

(1856-1881) [MARC] Author: Carl Wilhelm Böttiger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Erik Johan Stagnelius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle återvända till slidan, och skölden, mot
hvilken allt jern skulle springa som glas, låter
på stället aflifva dem och lemnar åt sin
krigshär till plundring deras guld och silfver, efter
att förut ha låtit den frossa af deras rika
visthus, spisa deras björnstek och sluka deras mjöd.
En af Suttungs svenner, Hjalmar, blir under
plundringen förd af nornans särskilda gunst ner
till det fackellysta källarhvalf, der Kvasers harpa
och till guldgult mjöd förvandlade offerblod
blifvit ställda i förvar. Denne Hjalmar, om hvilken
vår skald yttrar:

Hans namn mig lärdes i en himmelsk dröm,

> Ty gamla sagan honom icke känner,

är en författarens älsklingsbild, här typiskt
framställd i sin dubbla mottaglighet för öfversinliga
och sinliga intryck, skaldetjusning och
skalde-frestelser. Redan på målningen af hans yttre
personlighet har ingen färg blifvit sparad:

Lik skogens unga, kungligt stolta tall,

Hans växt var reslig, gången lätt som hinden.

Hans rika guldhår föll i vågigt svall,

Och högröd purpur lågade på kinden.

När, sänkt i drömmar, förr ej trädda spår
iVid morgonrodnan på de höga bergen .

Han gick, och östan flägtade hans hår
Och kysste ömt den friska rosenfärgen
På gossens kinder; o man skulle trott,

Att Baldur, frälst ur dödens mörka salar,

Den jord besökte, han så kort bebott,

Att gyllne tiden i dess låga dalar
Å nyo föda. För hans blick och röst
Af fruktlös tjusning Jothems tärnor brunno;

Förgäfves suckar häfde deras bröst,

Och dolda tårar mången afton runno
I månens åsyn. Stolt för ynglingen
1 ljusa drömmar äravs gud sig höjde;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:37:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bcwsaml/5/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free