Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
melen»; men ett godt stycke på vägen dit har
emellertid denna tornspira hunnit. Det är
Nico-demus Tessin, som derför har sörjt; det var Carl
XI, som här lät bebygga luften och gaf med sig
åt himmelen, af hvad han tagit från adeln. Det
har om Gustaf III blifvit sagdt, att han vågade
tänka stort om Sverge; det kan om Carl XI sägas,
att han vågade tänka stort om Vesterås, när han
^.ntog Tessins tornritning och öppnade sitt
schatull för att bekosta dess utförande. Och kostat
har det, både pengar och menniskolif. Han var
ej rädd om sitt den raske taktäckaren, som på det
koppartäckta tornets öfversta spets, 322 fot öfver
marken, fästade för sekler de fyra, nära nitton
fot höga emblemerna, globen, kronan, korset och
hanen, hvilkas starka förgyllning, hvartill
trehundrafyra dukater sägas hafva åtgått, hotade att
i solskenet slå hans ögon med blindhet. Han och
de öfrige arbetarne vid denna dristiga
tornbyggnad hade väl kunnat behöfva en svensk
öfver-sättning af den vidunderliga bön, som jag läst i
Kubachs gamla tyska psalmbok: »Gebet eines von
Thurm herunterfallenden Maurergesellen».
Psalmen är, om jag mins rätt, nitton verser lång.
Btichegger, byggmästaren, och hans oöfverträfflige
verkgesäll, Johan Scarlou, hade likväl kunnat läsa
den på originalspråket, ty de voro infödde tyskar.
Men om dessa och deras handtlangare ej voro
rädda om sina lif, voro borgarne ner i staden det
så mycket mer. Knappt hade, sedan byggnaden
väl var färdig, de yttre ställningarna hunnit
bort-rödjas, innan ängslan grep dem. De kunde ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
