Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syster. Två andra rum funnos väl i byggningen,
men dessa voro utan möbler och upptagna af
allehanda skräp. Man såg fattigdom öfverallt, men
maten var god och tillräcklig. Allt bakverk var
i synnerhet förträffligt. Frun lefde i köket. Hon
var mycket stilla, mycket mager, mycket blek och
mycket olycklig. Hennes i boet medförda
förmögenhet hade mannen förstört, och förstört hade
han äfven sig sjelf. Till kroppen stark och
un-dersätsig, var han till lynnet sträng och pockande.
Han hade i yngre år varit informator i ett rikt
köpmanshus i Gefle och hade från denna tid ännu
qvar sin violin, med hvilken han då gjort furore.
Nu tog han vanligen fram den först mot aftnarna,
när hufvudet var dimmigt, och graden af denna
dimma betecknades då alltid af de mer eller
mindre höga obligattonerna i hans fantastiska
löpningar. Emellanåt gick han in bakom
afplanknin-gen, och jag hörde då flaskfodret slås opp och
igen. En dag föresatte jag mig att räkna, hur
ofta, från morgonen till qvällen, detta mig
välbekanta ljud skulle förnimmas. Jag hörde det
nitton gånger, och såg likväl samma dag pastorn
intaga sitt vanliga mått vid de gemensamma
måltiderna. Till hans vanliga diet hörde äfven ett
starkt, hembrygdt öl, till färgen snarare svart än
brunt. Klockaren, en gammal pollack, var hans
käraste vän, och, för omvexlings skull, gick än
pastorn öfver till klockaren, för att taga till bästa,
än åter klockaren öfver till pastorn för samma
lofvärda ändamål. Detta hörde till dagordningen
och gick alltid sin regelmessiga gång.
C. W. Böttigers samlade skrifter. VI. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
