Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nedramlade, ån icke upprensad. En ångbåt, som
nu, två gånger i veckan, ankom från
hufvudsta-den, måste lägga till vid Flottsund och behöfde
fjorton timmar för att komma dit. Med allt detta
var Upsala i hufvudsaken detsamma som nu, och
hade samma egendomliga pregel. Det
tegelfär-gade, öfver staden tronande slottet, den
dubbel-tornade domkyrkan, Gustavianum med sin kupol,
Fyrisån med sitt qvarnfall, Odinslund med sina
tre alléer, voro dess yttre igenkänningstecken.
Dess inre: det akademiska lifvet, med alla dess
tillbehör af studenter och studentsång,
föreläsningar och disputations-akter, tentamina och examina,
professorer och vaktmästare, nationsföreningar och
magisterpromotioner. Härtill kom väktaren i
tornet, som då, likasom nu, med samma entoniga
sång, dag och natt, tillkännagaf, icke blott hvarje
full timme, men äfven hvarje tilländalupen qvart.
Jag led deraf i början. Dessa ständiga rop, dem
jag, genom mitt nära granskap med domkyrkan,
fick likasom ur första hand, oroade mig i mina
studier, på en gång genom det melankoliska i
tonen och genom det aggande* i den oupphörliga
påminnelsen om, att nu åter en bit af lifvet var
förtärd. Jag hade anmält mig till studentexamen
och fått den utsatt till ett par dagar efteråt. Då
jag nu med all flit ville bereda mig till den,
ropade mig tornväktaren ideligen i örat, att tiden
gick, och att examensstunden närmade sig. Jag
läste, men genast ropades en qvart; åter läste jag,
men qvarterna följde nu så tätt på hvarandra,
att hvad jag hunnit göra mellan dem föreföll mig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
