Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väg, försvinner som en obetydlighet. Marmorn
lefver och i färgerna andas en själ. På Raphaels
transfiguration är det, såsom klappade ett hjerta
i hvarje bild, och af den döende gladiatorn tycker
man sig höra dödssucken. Vår tid kan ej
frambringa något sådant; vi få åtnöja oss med att
beundra, hvad ett bättre slägte i ingifvelsens heliga
stund skapat och tänkt. Men att vandra bland
dessa sköna skapelser, är något så upplyftande och
stort, att man nästan förgäter de lefvande
menni-skorna för de döda, just derför, att de döda gjort
sig odödliga. Rom är dock medelpunkten af
verlden. Jag känner, att det blir svårt att skiljas
från dess blommande område, och jag ville kunna
taga alla dess marmorstoder och pel artempel och
mandelskogar med i kappsäcken till det kulna
norden.
Från Vatikanen gick jag på afton i St.
Peters-kyrkan, verldens största tempel. Jag hade förut
blott sett den vid dagsljus. Nu var den full af
skuggor; de 112 lampor, som natt och dag brinna
på Petri graf, spredo blott obetydligt ljus i denna
jettebyggnad, och de många botgörande, som lågo
nå sina knän och läste på sin rosenkrans, sågo ut
såsom andar, såsom gengångare från den andra
verlden. Tystnaden afbröts blott då och då af en
suck ur hvalfven. Det återstående af qvällen
tillbringade jag hos preussiske ministern von Brensen,
en utmärkt man och lärd arkeolog, till hvilken
jag några gånger varit bjuden. Der var i går stor
société. I Rom lefver en mängd utländingar; man
räknar här i den heliga veckan 10,000 engelsmän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
