Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utom don Miguel, ser man flera expatrierade
personer, med hvilkas namn man förr gjort
bekantskap, t. ex. marskalken Bourmont, flera af
Bona-parte’ska familjen m. fl. Man bryr sig föga om
dem. Hvar Thorwaldsen har sin atelier, det vet
hela verlden; hvar don Miguel bor, faller ingen
in att fråga. Fogelberg har i Rom högt anseende,
Byström mindre; Södermark anses blott såsom
di-lettant och målar andå så bra i våra svenska ögon.
Han målar romarinnor, så man tycker sig höra
dem tala; men porträttmåleri betraktas här såsom
ett lekverk och berättigar ej till värdigheten af
egentlig artist.
I dag har jag, efter en promenad i den vackra
Villa Borghese, bevistat Ave Maria i ett
nunne-’ kapell, som är kändt för sin harmoniska
kyrkosång. Dessa nunnor kallas Sakramentets eviga
vårdarinnor; de hålla dag och natt vakt vid de
heliga håfvorna. Man får ej gå in i deras kloster,
blott i deras lilla runda kapell. Äfven der ser
man dem ej, man hör blott från dolda läktare,
högt uppe vid taklisten, deras milda, innerligt vackra
sång, som besvaras af folket neduti kyrkan.
Nunnorna sjunga i höjden: O sanctissima etc., och
folket på jorden faller in: Ora pro nobis! Det var
den vackraste andaktsstund, som katolska kyrkan
ännu skänkt mig. Man hörde osynliga röster från
himmelen, så klara, rena, englasinnade. Då och
då afbröts sången, och nunnorna läste deruppifrån
en bön, hvartill folket med en röst sade amen.
Detta besök hos de fromma klostersystrarna,
försonade mig med katolicismen för en stund, och
C. W. Böttigers samlade skrifter. VI. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
