Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vulgärt, ja judiskt, Hans föredrag från lärostolen
var alldagligt, hackande och stundom löjligt. Jag
bevistade derför sällan hans föreläsningar.
Der-emot skref jag så mycket flitigare, dels på (dålig)
vers, dels på prosa, öfver de ämnen han uppgaf,
och åtnjöt ofta den äran, att mina skrifter från
katedern upplästes och förestäldes som efterdöme
i afseende på språket.
Förhållandet mellan professorer och studenter
var på denna tid högst liberalt i Lund. För
hvarje student, som var på något sätt utmärkt
antingen genom kunskaper, flit eller seder, stod
professorns hus, likasom hans bibliotek, öppet,
jemte hans råd och anvisningar för studierna.
Bland dem, som på detta sätt hedrade mig med
sin ynnest, voro, utom de redan förut nämnda
Norberg och Lundblad, äfven i synnerhet Munthe
och Lidbeck.
Munthe, som föredrog moralfilosofien, var en
af de ädlaste män, som någonsin suttit på en
akademisk lärostol. Han var en ifrig Kantian, och
dels genom samtal, dels genom böcker, som han
lemnade mig till genomläsning och för hvilka jag
sedermera fick redogöra, införde han mig i denna
för mig främmande verld. Vitterhet älskade han
mycket och uppmuntrade ofta mina försök i
denna väg.
Till Lidbeck kom jag i ett eget förhållande.
Han hade nyss blifvit utnämnd till professor i
estetiken, hade förut utan synnerlig lycka försökt
sig i poesien, och hans vitterhet stod icke i det
bästa anseende vid universitetet. Det kunde ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
