Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vi voro 2- ä 300 personer — sade jag — och
det var blott få ibland dem, jag kände; men
äfven dessa förråder jag aldrig.»
Vid hemkomsten och närmare eftersinnande
insåg jag likväl, huru mycket jag felat, och
fruktade, att rektor kunde göra allvar af sin hotelse
och sålunda förstöra hela min framtid. Det föll
mig aldrig ett ögonblick in, att genom ett
förräderi rädda mig sjelf; men väl gick jag omkring
till mina gynnare bland professorerna, Lidbeck,
Munthe, Norberg, Lundblad m. fl., och klagade
min nöd. Alla lofvade mig skydd och hjelp.
Rektor var icke väl liden af sina kamrater, och det
föreföll mig, som om flere ibland dem ganska
lugnt upptoge den motgång, som träffat deras
chef. Detta förundrade mig; ty jag kände då
ännu icke andan af all demokratisk styrelse.
Saken förföll af sig sjelf, och det återstod för
akademiens rektor ingenting annat, än att svälja den
skymf, som blifvit honom tillfogad».
Kort efter denna händelse träffades det unga
hjertat af en djup sorg. En svår rötfeber rasade
i Vermland, och Lars Gustaf Tegnér, som vid
besök hos de döende insupit smittan, föll sjelf offer
derför den 8 Maj 1802. En ung enka i armod,
en späd son, en dotter, född kort efter faderns
död, ökade det smärtsamt rörande i denna förlust,
redan i sig sjelf stor genom bortgången af en,
med ovanlig lärdom och ovanligt nit, för
vetenskap och kyrka sällsynt lofvande man*. Hans
* Hans son var kontraktsprosten och kyrkoherden i Fel-
lingsbro, k. hofpredikanten Esaias Magnus Tegnér, död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
