Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den bäfvande, den fångna, qvar,
Och svärdets blixt i domar-handen
Högg af hvart hopp om bättre dar.
Då kom en vän, den Gudasände,
Befriarn kom, så kärleksfull,
Och i vårt hjerta strax han tände
En låga, klar som solens gull.
Nu först från öppna stjernelanden
Förnummo vi en hemmets flägt,
Nu tro och hoppas kunde anden
Och kände sig med himlen slägt.
Och synden bröts, — dess magter sofva,
Och frid och fröjd nu bland oss bo,
Och till den skönsta morgongåfva
Man gaf åt barnen denna tro;
Dm gjorde alla töcken klara,
Och lifvet, som en dröm, försvann;
Ja! under fröjd och kärlek bara,
Dess afsked knappast märkte man.
Se! än den älskade här dröjer
I underbar, i helig glans;
Den tår, han i vårt öga röjer,
Skall falla på hans törnekrans.
Ej någon menska vi förskjuta,
Som fattar i hans hand, som vi,
Och vill sig till hans hjerta sluta,
Att mogen der för Eden bli!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
