Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fast af hans konungs bilcl dess rund förskönas.
»De största offren kanna ej belönas.»
När systern hos sin sjukling tålig vakar
Och nattens ro och dagens fröjd försakar,
Och för sig sjelf har ingen enda bön,
För honom alla, — hvar fins hennes lön?
Ett valspråk fins, det godas, ädlas, skönas:
»De största offren vilja ej belönas.»
Akrostikon.
(1848.) ,
Aftonstjernan lyser på din graf,
Vinden suckar, löfven falla af.
Ack! de längta ner till dig i mullen,
Vilja smycka eller — skyla kullen.
Re’11 är vintern här med köld och snö,
All naturen, liksom du, vill dö;
Nej, I lefvm begge, fast i dvala;
Genom töcknet hör jag än er tala,
Edra tungor lösas snart till sång;
Le, jag ser er begge än en gång.
Julklappar.
(1886.)
1.
Kors och hjerta i svart.
Gåfvans sorgdrägt ger till känna,
Att en bättre skänk, än denna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
