Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men såg han nöden sitta vid oljans matta sken
Och mest ur böcker törst och hunger släcka,
Då, gata upp och neder, han gick på trötta ben,
Men hade, när han kom, en hjelp att räcka.
Sjelf född till hårda mödor vid spade, plog och harf,
Han var ej efter herre-namnet fiken,
Men ädel bildning gaf han åt sina barn till arf
Och ur hans stuga klingade musiken.
De lärda fädrens portvakt, han fick vid dörren stå
Och ödmjuk såg han in och ut dem tåga;
Men tänka klart och redigt det kunde han också,
Och kärnsund var hans dom i hvarje fråga.
Hvem mins ej detta hufvud, som nyss sin hvila fick,
Det uttrycksfulla under gråa locken?
Hvem såg ej upp med aktning till denna trygga blick
Till denne ärans inan i arbets-rocken?
Hvad mer, om ingen graf vård den torfva visa skall,
Der, trött af vägen, nu han sofver stilla.
Hans storhet blir dock alltid, att hafva fylt sitt kall
Och varit trogen äfven i det lilla.
Erem it-tan kar *.
Om du lefver skild från verlden,
Då, först då, förnöjlig är den.
* Fritt efter Ruckert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
