Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bärgsmansgårdarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfverdragna med tapeter eller ommålade. I en gammal gård i
Bälgsjöbodar, tillhörig bärgsmannen Sven Olsson i Ringshyttan,
förekom i taket på hälgdagsrummet, som här kallades »sal»,
en målning föreställande en pelikan. Denne var försedd med
gyllene vingar ock omgafs af sina ungar, hvilka med sina
näbbar utsögo blodet ur hans bröst. På väggarna i samma
rum funnos jämväl en mängd målningar. Där sågs bl. a.
»Jakobs stege» med en uppstigande ängel, Moses bärande
lagens taflor, samt David såsom herde vaktande sin faders hjord.
Dessa målningar äro gjorda af en Lambert Pärsson,
Målar-Lambrik kallad, som skall hafva lefvat under medlet af
1700-talet ock hvars bild »i skepnaden af en obetydlig vandringsman
med staf i hand» lär finnas vid Nor i Nora socken[1].
Bruket af kringbyggda gårdar upphörde i mitten af
innevarande århundrade. På 1840-, 50- ock 60-talen begynte
nämligen bärgsmännen flytta ut sina bostäder. Dessförinnan voro
de alla belägna vid ock »ikring grytan», d. v. s. masugnen,
såsom bärgmästaren Erik Bergensköld berättar i sin
beskrifning öfver »Nora bergslag vid 1784 års slut»[2]. Hyttan utgjorde
sålunda medelpunkten i hvarje bärgsmansby. På 1830-talet
funnos i Ringshyttan tre kringbyggda gårdar, men redan omkring
år 1850 voro alla dessa utflyttade eller nedrifna. Vid Elfhyttan,
som är en af de största ock älsta byarna i Nora bärgslag, voro
alla gårdarna kringbyggda i början af detta århundrade. År
1876 fanns därstädes blott en af dessa gårdar kvar, ock den
kvarstår än i dag. Kringbyggda gårdar äro numera ytterst
sällsynta i bärgslagen.
De första tvåvåningshusen anlades i slutet 1700-talet. Flera
af dessa tvåvåningshus voro på öfra våningens framsida
försedda med ett utskjutande loft, som merändels sträckte sig
efter hela byggningens längd. Siggebohyttegården i Lindes
socken har på öfra våningens framsida ett sådant loft, som är
126 fot långt; ock vid Reboda skall det förekomma ett, som är
ännu längre. För närvarande torde väl knappast flera än 6—8
stycken sådana bostäder inom orten kunna anträffas, men för
omkring 40 år sedan funnos helt säkert mer än dubbelt så många.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
