- Project Runeberg -  Bärgsmanslif i början af 1800-talet. Anteckningar från Nora ock Lindes bärgslager /
12

(1891) [MARC] Author: Erik Bore
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klädedräkten - Om lifvet i en bärgsmansgård i Nora socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skor. De senare voro försedda med tjocka bottnar ock
nyttjades endast i hvardagslag. Strumporna voro tillvärkade i
hemmet. Ullstrumpor nyttjades om vintern, bomullsstrumpor
om sommaren. Till hvardags begagnades kulörta strumpor,
till hälgdags hvita. Bland öfriga plagg märkas »stubbar» af
hemväft tyg; kjortlar af tibet eller af hemväfd tillvärkning;
halsdukar af siden; rosiga ock randiga eller vid högtider svarta
förkläden, som voro mycket vida; flätade halmhattar med
kulörta band. Dessa hattar lemnade ett gott skydd för solen,
försedda som de voro med stora brätten. På grund af sin
egendomliga form kallades de »stjärthattar» ock brukades
endast i hvardagslag om sommaren. Vid högtidligare tillfällen
användes en hvit eller svart bindmössa af sidensars, försedd
med en likfärgad bandros af samma ämne, samt det hvita,
krusade »stycket» af fina Vadstenaspetsar. De fattigare
kvinnorna buro äfven de vid högtiderna »stycken», men dessa voro
ej krusade. Därjämte hade de mindre dyrbara mössor.

Den hufvudbonad, som nu blifvit beskrifven var mäst i
bruket för omkring 50 år sedan. Fick man någon gång se den
efter denna tid, var det endast hos äldre personer.

Om lifvet i en bärgsmansgård i Nora socken

på 1830-talet.


Från början af mars månad till oktober började man arbetet
kl. 4 på morgonen ock fortsatte därmed till skymningen. Dock
utsträcktes arbetstiden under de fjorton dagar i juli, då
höbärgningen pågick, på det sätt, att slåttern vidtog redan kl. 2
ock icke slöt förrän omkring 8-tiden. Från oktober till mars
arbetade man från kl. 3, tils det blef skymning.

Under sist nämnda tid stego drängarna upp kl. 2 ock skötte
om hästarna. Därefter åts frukost, hvilken merändels bestod
af blodkorf ock bröd. Detta var ett mindre mål, s. k. lenmål,
som icke ens intogs vid sittande bord, men dock inne i
hvardagsstugan. Denna tjänade alltid till matrum.

Kl. 3—6 tröskades med slagor på logen. 3 eller 4 personer
tröskade på en loge. Det hördes på långt håll, huru många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebargsman/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free