- Project Runeberg -  Bärgsmanslif i början af 1800-talet. Anteckningar från Nora ock Lindes bärgslager /
13

(1891) [MARC] Author: Erik Bore
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om lifvet i en bärgsmansgård i Nora socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tröskare det fanns, ty hvar och en slog sin gång i tur, så att
det dånade. Lyse hölls i en klyka öfver säden. Andra körde
hem ved ock ris om morgnarna, så länge det var mörkt.

Kvinnorna sutto emellertid inomhus, kardade ock spunno
på sina spinnrockar framför en torrvedsbrasa i kakelugnen ock
sjöngo därvid gamla välbekanta visor. Vid rockarna voro de
sysselsatta till kl. 5. Då gingo två till göromålen i ladugården,
men en stannade kvar inne för att laga mat ock koka upp
kaffe åt husbondefolket. De voro de enda i huset, hvilka
brukade förtära kaffe, ehuru sådant kokades två gånger dagligen.
Hvarken barn eller tjänstefolk på gården fingo någonsin smaka
denna dryck utom vid jul. Hvad husets unga söner beträffar,
fingo de förrätta lika strängt ock hårt arbete som det öfriga
folket.

Till lyse användes inomhus under ifrågavarande tid »pärtor»
af utklufven tall, tunna som en bordsknif, instuckna i en
»lyskäring» (en klyka från spisen). Annat lyse ansågs nämligen
för dyrbart att bränna. Tilläggas bör dock, att i åtskilliga
bärgsmansgårdar ljus användes vid samma tid.

Göromålen i ladugården upptogo en timme. Vid 6-tiden
åts den egentliga frukosten, som kallades morgonmål eller
»morsmål». Den utgjordes af stufvad potatis, sill, smör, bröd
ock mjölk. Stundom bestods äfven en sup[1].

När dager blef, fortsatte kvinnorna spinnandet under de
stunder, som de voro lediga från andra sysslor.

Kl. 7 begynte somliga af gårdsfolket den körning, som
hörde till åkerbruket; andra begåfvo sig till skogen att hugga.

Så snart det blifvit slädföre, började man det arbete, som
hörde till bärgsbruket. Det rörde sig hufvudsakligen kring
hyttan, i hvars närhet gården var belägen. Arbetet vid
masugnen fortsattes sedan, så länge blåsningen varade.

Middagen åts regelbundet kl. 12. Detta mål bestod oftast
af potatis, sylta, spickekött, mesost ock soppa eller mjölk. Om
vintern fanns alltid en varm rätt till middagen.


[1] Vid den tid, hvarom här är frågan, brändes brännvin i nästan
varje bärgsmansgård. Det var då också vanligt, att tjänstfolket af
bärgsmannen köpte brännvin på det sätt, att vederbörlig afräkning skedde
på lönen. I den gård, som här afser, var det dock af husbonden
strängeligen förbjudet, att någon af husets folk skulle få köpa brännvin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebargsman/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free