- Project Runeberg -  Bärgsmanslif i början af 1800-talet. Anteckningar från Nora ock Lindes bärgslager /
25

(1891) [MARC] Author: Erik Bore
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om lifvet vid hyttan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ock som voro belägna på hyttbacken bredvid hvarandra, ehuru
med smärre mellanrum. Rostgroparna voro kvadratformiga
fördjupningar i marken med innerväggar, murade med sten
eller masugnsslagg. Ingången till dem ledde från vägen, som
gick öfver hyttbacken. Dylika rostgropar användes före
1840-talet. Som brännämne i dem nyttjades ved, stybbe ock småkol
(sork). Numera användes gas, ock i stället för rostgropar
brukas tidsenliga »rostugnar», murade i själfva hyttan.
Rostgropar får man numera näppeligen se; de hafva tagits bort eller
blifvit igänfyllda, men flertalet af nu lefvande äldre bärgsmän
torde hafva arbetat vid dem. Omkring rostgroparna lågo högar
af malm, redo att stjälpas ned i gropen. Den plats, hvarpå
malmen låg, kallades i dagligt tal malmtorget. Genom den
förut omnämnda ingången till rostgropen forslades den brända
malmen in i bodar, som vanligen lågo mitt emot gropen ock
där den förut omtalade malmbokningen försiggick.

På hyttbacken lågo äfven kolhusen, i hvilka, såsom namnet
visar, kolen förvarades. Dessa kolhus voro försedda med tak
ock hade en sida öppen, genom hvilken kolen inforslades ock
uttogos. När antalet kolhus ej var tillräckligt, uppfördes
kolskjul för samma ändamål, men dessa byggdes af resvirke ock
saknade tak.

På tal om lifvet vid hyttan må vi icke förgäta att omnämna
de s. k. »masugnsborkarna». Detta var det sedvanliga namnet
på tiggare ock lösdrifvare, som uppehöllo sig vid eller i
närheten af hyttorna, hvilka voro utgångspunkter för deras
tiggerifärder. »Masugnsborkarna» eller »borkapojkarna», såsom de
yngre af dem kallades, hade troligen fått namn af sitt myckna
vistande på masugnskransen bland malmburkarna. Här lågo
de om natten, njutande af värmen från den varma masugnen.
Både vinter ock sommar sågos dessa olyckliga varelser
uppehålla sig kring hyttan, men isynnerhet vistades de där under
den sistnämnda årstiden. De synas hafva förekommit vid alla
hyttor i Nora ock Lindes bärgslager. Merändels kunde man
räkna ända till tjoget af sådana tiggare, såväl unga som gamla,
vid en ock samma masugn. Somliga vistades blott ett dygn
på ett ställe, andra kunde dröja kvar en vecka eller två. Ehuru
de hufvudsakligen uppehöllo sig genom tiggeri, hände det dock
stundom, att de lade hand vid det lättare hyttarbetet. De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebargsman/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free