Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om lifvet vid hyttan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunde då beräkna att såsom ersättning få några bitar med,
när de öfriga arbetarne höllo sina måltider.
För 40 till 50 år sedan hände det någon gång i Öskevik
i Lindes socken, att ett tjugutal »borkar» kunde under sång
ock hvisslingar komma tågande i marschtakt utför bygatorna.
Ofta inträffade det, att ett dylikt följe på en gång inträdde i
en gård ock begärde att få mat. Vanligen fingo de löfte
därom, stundom med det villkor likväl, att de hämtade hvar
ock en ett fång ved från vedboden. Somliga hörsammade
uppmaningen, men andra gingo hällre sin väg, än de utförde
något arbete. En tiggare kunde komma in i en ock samma
gård ock tigga flera gånger å rad, men hade då antingen bytt
kläder med någon kamrat eller ock vänt ut ock in på sina
egna för att icke varda igänkänd.
På 1850-talet, då en ordnad fattigvård kom till stånd,
försvunno också de kringvandrande »masugnsborkarna» från
hyttorna. Emellertid är det tydligt, att de icke utöfvade något
hälsosamt inflytande på hyttarbetarne. Dessa voro också i
enlighet med tidens anda ganska råa ock ohyfsade, ock många
af dem hängåfvo sig åt dryckenskapen. Åtskilliga händelser
skulle till ådagaläggande af tidens råhet kunna förtäljas, men
vi inskränka oss att omnämna följande, som skall hafva
tilldragit sig för omkring 90 år sedan.
En arbetare, vid namn Lars, slog vad med en hyttekarl
vid Öskevik om att han splitter naken skulle i kölden — det
var vinter — kunna springa från Öskevik till Vasslands masugn
ock därifrån tillbaka. Vadet gällde en viss mindre kvantitet
brännvin. Lars sprang, såsom det var bestämt, i paradisdräkt
ända fram till masugnen vid Vassland eller omkring 1/4 mil.
Framkommen hit, ilade han upp på masugnskransen, där han
sökte efter något föremål, genom hvilket han sedan skulle
kunna bevisa, att han varit framme vid målet. Han fann en
snusdosa. Med denna i handen skyndade han genast tillbaka
åt Öskevik till; men under vägen brast ryggen på honom, ock
man träffade honom snart därefter liggande död i skogen.
En sådan råhet må väl redan vid ifrågavarande tid hafva
varit något sällsynt; men att något dylikt kunde inträffa, är
redan det ganska betecknande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
