- Project Runeberg -  Bärgsmanslif i början af 1800-talet. Anteckningar från Nora ock Lindes bärgslager /
42

(1891) [MARC] Author: Erik Bore
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fisket - Tjänstfolkets ställning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skref upp, hvad han erhöll, visade en gång resultatet för en vän.
Därvid lästes följande lakoniska anteckning:

Handlanden V. har lemnat fisk, men mört, mört, mört — bara mört!

I den lilla sjön Aspen vid Garphyttan var fisket också
synnerligen gifvande. Vid metning erhölls därstädes i slutet
af 1830-talet ofta 2—3 pund fisk om dagen. Genom att fiska
med håf invid de utlagda bråtarna kunde man också göra en
ansenlig fångst.

Fisket i Skedvisjön — hvilken visserligen icke är belägen
inom de trakter, hvarifrån dessa anteckningar härstamma, men
icke långt ifrån dem — var fordom rikligt lönande. För 20—30
år sedan drogs där med en stor not hvarje vinter. Denna not
var fördelad på 12 lotter, hvarför den uppfångade fisken
skiftades i lika många lotter. På 1860-talet ock tidigare, eller före
sjöns sänkning, var fisket isynnerhet rikt. Vid ett tillfälle
erhölls 36 skeppund fisk ock vid följande notdragning 60
skeppund, hufvudsakligen braxen ock gös. När bytet
fördelades, bekom hvarje delegare så mycket på sin lott, att en
stor kolryss därmed fylldes. Ock ledaren för notdragningen
(»notkungen») plägade med förkärlek återkalla minnet af denna
vinter, då han hade fisk åt sitt hushåll för hvarje dag,
hvarförutom han i staden sålde sådan för 90 rdr.

Att fånga fisk med katsa eller kasta var ock är ännu
allmänt bruk vid sistnämnda sjö. Kastan, som utgjordes af
spjälväggar, var anordnad på det sätt, att fisken på bägge
sidor om en lång spjälgård leddes (eller med pulsning drefs)
in i en mot spjälgården vinkelrät inhägnad, »det yttre golfvet».
Där kunde han svårligen finna någon utväg; ock ännu mindre
kunde han undkomma, om han från det yttre golfvet funnit
väg in i de två inre golfven. Här vittjade sedan fiskaren sin
kasta med håf.

Tjänstfolkets ställning.



I förhållandet mellan husbönder ock tjänare rådde på de
flästa ställen en patriarkalisk anda. Tjänaren räknades till
huset ock ansåg sig hedrad af att ega en aktad ock ansedd
husbonde, hvarför han gärna ville skydda dennes intressen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebargsman/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free