- Project Runeberg -  Bärgsmanslif i början af 1800-talet. Anteckningar från Nora ock Lindes bärgslager /
44

(1891) [MARC] Author: Erik Bore
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjänstfolkets ställning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i skorna; han egde byxsäcksur[1] samt sjöskumspipa, hvarför
han i mångas ögon gällde för en fulländad gentleman. Därtill
kom, att han var en öfvad ock skicklig dansör, hvarför han
ej sällan åtnjöt den hedern att få deltaga i kalas eller större
fästligheter, som afslutades med dans. Med tiden erhöll han
medalj för långvarig ock trogen tjänst ock afled för omkring
40 år sedan såsom torpare vid Ringshyttan.

Tjänstfolket fick öfverallt förrätta ett hårt ock strängt
arbete, vida strängare än hvad nu är fallet. Hvar ock en
bärgsmän var mån om att erhålla starka ock hurtiga drängar,
så att ingen af grannarnas folk skulle kunna »knäppa» dem.

Särskild »drängbod» eller drängstuga förekom på många
ställen, i hvilket fall pigornas egentliga bonings- ock sofrum
var köket. Stundom fanns jämväl särskild »pigbod». På andra
ställen åter lågo husets barn ock tjänstfolket af bägge könen
i ett ock samma rum, vanligen i hvardagsstugan, som plägade
vara rymlig. Vi känna en gård, där tjänstfolket utgjordes af
3 pigor ock 4 drängar, hvilka tillika med husets 2 söner —
summa 9 personer — nyttjade gemensamt sofrum. Detta
förhållande egde dock endast rum under den kallare årstiden.
Om sommaren däremot lågo drängarna hälst ute i ladan.

I drängstugan, om sådan förekom, voro möblerna snart
räknade. En eller tvänne sängar jämte ett par kistor upptogo
hufvudsakligen utrymmet. I sängen användes i stället för lakan


[1] »Byxsäcksur» eller »byxsäckaklockor» användes allmänt i
bärgslagen ända inpå 1850-talet. Klockorna voro tämligen stora ock flata.
En ock annan af de äldre bevarar ännu ett exemplar af de gammaldags
»vardarna», såsom de största benämndes. Benämningen »byxsäcksur» har
uppkommit därigenom, att de buros i en särskild ficka eller »säck» i
benkläderna. Till klockorna hörde en på byxorna nedhängande kedja.
Denna utgjordes hos de obemedlade af ett silkesband eller var af stål;
andra hade »spinkspank»-kedjor (af mässing ock annan metall). De
förmögne hade dyrbarare kedjor, ock dessa pryddes med petschaft. Stora,
fyrkantiga, platta urnycklar af mässing eller silfver hörde äfven till
ståten. När männen dansade, hängde de långa urkedjorna ock skramlade
med sina vidhängande nycklar ock prydnader. Någon enda af de
förmögnaste begagnade guldnycklar af samma platta form. Endast
»storkarlar» ock de rike egde klockor af silfver. De ofvannämnda »vardarna»
gällde i handeln 10—15 rdr. I slutet af 1850-talet började de
förmögne bärgsmännen lägga sig till med ankar- ock cylinderur, af hvilka
de sistnämnde till en början betingade ett pris af 50 rdr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebargsman/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free