- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
19

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samma synpunkt [1]. Men det är svårt att i dessa
gamla filosofier skilja mellan det fysiska och
metafysiska, och vi nämna dem nu endast för minnes
skull.

De Galliska Celterne, och synnerligast
Eduanerne, hvilka af vissa bland vårt lands, måhända
alltför patriotiska arkeologer blifvit betraktade såsom
jordens urinvånare (Edens innebyggare), besjöngo i
druidernes böner till Teutates och i bardernes sånger
till Belenos rymdens oändlighet, tidens evighet,
hemvisten i månen och andra okända regioner och
själarnas flyttning till solen och andra himmelska
boningar. Druiderne, som kände förminskningen af
ekliptikans lutning och årets längd långt före
egyptierne, hvilkas astronomiska kunskaper ganska väl kunde
härröra från utvandrade celtiska kolonier; druiderne,
som för den astronomiska kulten uppförde
symboliska byggnader, af hvilka vi ännu i dag återfinna de
sista spåren på slätterna vid Carnac; druiderne, säga
vi, hade gått längre i de fysiska och naturhistoriska
vetenskaperna än man i allmänhet anar [2]. Det skulle
ej vara förmätet att tillägga gallier en del af de
sunda åsigter hvilka Pythagoras lärde i sitt
verldssystem ; studiet af druidernes kosmogoni visar
åtminstone hos dem föreställningar som harmonierade
med dem, hvilka sedermera värdigt tolkades af denne
vise. De matta spår, som återstå oss från dessa
förgångna civilisationer, uppväcka vår djupa
saknad. Det är olyckligt och en bland de största
förluster för franska historien, att en af
hufvudpunkterna i celternes konstitution, såsom Cæsar berättar,
var, att ej skriftligen anteckna något af deras
arbeten, några af deras nationela handlingar eller
trosläror. Med afseende på vårt ämne skulle vi ej kunna


[1] Veudidad zade, Fargard, 19; Histoires d’Hérodote, etc.
[2] Se Henry Martin, Histoire de France t. I:er; Jean Reynaud,
l’Esprit de la Gaule; Bouchet de Cluny, Druides et Celtes,
Alfred Dumesnil, I’Immortalité.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free