Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
våra första pligter att upplyfta denna förmörkade
sanning på vår tids vetandes sköd, att låta den
belysas af den moderna vetenskapens ljus och att
kröna henne till drottning öfver våra tankar och
mest omhuldade förhoppningar.
Ja, vår lära är långt ifrån ny; hon är
vördnadsvärd genom de år som bragt henne till
mognad, och förtjent af anseende genom deras namn,
som försvarat henne. Till de föregående sidorna,
der vi andragit hennes historia, skola vi taga oss
friheten att bifoga några valda åsigter, hemtade ur
filosofiens annaler från olika tidehvarf; dessa åsigter
skola fullständiga vår historiska öfverblick. Se här
till en början de ord, hvilka af den vetenskaplige och
sanningsälskande författaren till Den unge
Anaharsis’ resa i Grekland läggas på den vetgirige
resenärens läppar; — denna berättelse uttrycker hvad man
tänkte om vår lära för fyra århundraden tillbaka,
och skall alltid qvarstå som ett beundransvärdt blad
till förmån för densamma. — "Hierofanten Kallias,
Euklides’ förtrogne vän, sade mig sedan (det är
Ana-karsis som, talar): Hopen ser omkring det klot
den bebor ej annat än ett hvalf, som om dagen
strålar af ljus och om natten öfversållas med
stjernor; det är gränserna för hans verld. Vissa
filosofer utsträcka ej heller sina tankar öfver dessa
gränser, och dock hafva dessa under våra dagar vidgats
till en grad, som kommer vår inbillning att svindla.
Till en början trodde man att månen var bebodd;
sedermera att stjernorna voro lika många verldar;
slutligen att verldarnas antal var obegränsadt,
emedan ingen af dessa kunde tänkas som mål eller
slutpunkt i stjernsystemet. Hvilken oerhörd vädjobana
har ej härigenom på en gång Öppnats för
menniskoanden! Använd evigheten sjelf för dess
genomlöpande, tag morgonrodnadens vingar, flyg till
planeten Saturnus, och på himlahvalfvet, som hvälfver
sig öfver denna planet, skall du oupphörligt skåda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
