Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafva skapat stjernor, uteslutande till tjenst for vissa
andra, likaväl som den kan hafva verldar under
bildning och under upplösning.
Detta vill med andra ord säga, att vissa
biologiska tillsänd, hvilka synas oss oförenliga med
lifvets funktioner på jorden, kunna på en okänd verld
i verkligheten vara fördelaktiga för organiserade
varelser. Vi gå ända derhän att påstå, det till
exempel frånvaron af atmosfer, och följaktligen af
vatten, på vissa verldars yta ej nödvändigtvis
medför omöjligheten af lifvets framträdande. Nutidens
författare, hvilka ej medgifva andra verldars
beboelighet annat än med detta förbehåll, tro således icke
naturen vara mäktig att skapa lefvande varelser
efter andra typer, än dem hon framställt här på
jorden. Är det, emedan vi ej kunna lefva utan
detta tjocka fluidum som omsluter vår jord, ett
tillräckligt skäl att förneka, det inga väsen kunna lefva
på andra klot, som äro utan ett sådant hölje; och
emedan vattnet är nödvändigt för jordlifvets näring,
böra vi deraf nödvändigt draga den slutsatsen, att
det är lika oumbärligt på andra verldar? Är det
ej den fysiska naturens tillstånd som bestämt lifvets
framträdande under den eller den formen, på det
eller det sättet, och äro ej alla varelser, genom de
krafter som frambragt och uppehålla dem, fastade
vid detta tillstånd? Skulle Skaparen hafva omgifvit
vårt klot med en atmosfer, sammansatt sådan den
är, om menniskan bordt skapas på annat sätt, eller
skulle han försatt menniskan hit, med den organism
hön eger, om detta lufthölje ej funnits till?
Hvilken dårskap af vår tid att innesluta skaparekraften
inom dessa trånga gränser, inom hvilka sjelfva den
menskliga vetenskapen ej ens skulle för alltid våga
qvarstanna! Hvilken fåkunnighet att tro, det
naturen, utan ett visst antal eqvivalenter af syre och
qväfve, ej skulle kunna framkalla hvarken det
animala eller vegetativa lifvet, eller rättare sagdt: inga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
