Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid efter annan ingår i de olika organismernas
byggnad; och så att lifskraften är inneboende hos sjelfva
verldsmaterien. Enligt Leibnitz’ idé äro sakerna
så ordnade, att den största lifs-summa alltid
efter-sträfvas, och att vid hvarje gifvet ögonblick ett
maximum af individuela existenser åstadkommits.
Darwin har, med tillämpning af den utaf Malthus
framställda lagen, tagen i sin enkla form, visat, att
de lefvande varelserna efterträda hvarandra på grund
af eröfringens rätt, utkämpande lifvets väldiga
batalj enligt hvars och ens summa af lifskraft,
triumferande öfver de utarmade och svagare, och på
jorden grundande ett välde som alltid är det möjligast
fullständiga: För att bibehålla sin plats i solljuset
och föratt utsträcka sin lifslängd, öppnade varelserna
— och fortsätta ännu dermed — en täflan, en
allmän kamp, hvaraf det naturliga valet af racer och
individer, som äro bäst lämpade för
tidsomständigheterna och ställena, härleder sig; det af naturen
besådda fältet är på detta sätt riktadt med hennes
skönaste skapelser; lifvets bägare är alltid full, eller
rättare, den flödar ständigt öfver, ty de
fullkomligare djuren göra alltid intrång på de mindre
fullkomliga varelsernas fält. Likväl försvinna dessa
sednare icke ännu, så framt de ej antingen obevekligt
undanträngas, eller jordklotets vexlande tillstånd
motsätter sig deras fortlefvande, eller ock så framt de icke
kunna finna en sista tillflykt genom utflyttning till
något långt från deras besegrare beläget ställe; i
detta sista fall föröka äfven de lifvets summa der,
hvarest den kan erhålla en tillökning.
Sådant är det skådespel vår jord framställer
sedan millioner år, ända från dessa seklernas sekler,
då de lefvande varelserna med en majestätisk
långsamhet efterträdde hvarandra, sådant är det
skådespel som ännu i dag erbjudes oss af denna verld,
hvars bördighet och öfverflöd äro vårt eviga arf.
Förr ansågo våra fäder klåmasken som typen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
