- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
136

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

närvarande tillstånd, skulle vara mot yttrandet, att det gafs en tid, då intet fanns till och då det högsta väsendet herrskade ensam i sin ära i skötet af obegränsade tomrum; — och mr Brewster är ej den som skulle vilja förneka den gudomliga skapelsens värde; — men då vi i tankarna kunna höja oss till ett principium quasi evig (ehuru detta uttryck är falskt i filosofien), kunna vi påstå, att vid den aflägsna epok, då jorden ännu ej kommit ur sin linda, de stjernor, hvilkas ljus fordra millioner år för att komma fram till oss, redan strålade i medelpunkten af deras systemer; och vi framkasta här ej en godtycklig sats, ty vi se icke nu dessa stjernor sådana de äro, utan sådana de voro för millioner år sedan [1]); vi kunna på samma sätt påstå, att ett universum af fixstjernor fanns till långt före vår verlds födelse, hvilket utvecklade sin strålande prakt öfver det obegränsade rummet vid denna onämnbara tidpunkt, då sjelfva fröna till våra existenser slumrade undangömda inom det ofruktbara kaos. Under denna aflägsna tidpunkt, då jorden, ett liflöst väsen, en sfer af dunster, en formlös och ofulländad verld, rullade omkring i rymden, stodo vi långt från denna tillvaro, hvaröfver vi i dag äro så stolta och hvilken vi betrakta som så nödvändig. Hvarken vårt slägte, eller djuren eller plantorna voro födda: lifvet egde ej ens den blygsammaste representant. För hvem lyste då dessa stjernor, som äro utsådda i rymden? På hvilka hufvuden föllo deras strålar? Hvilka ögon betraktade dem? Vi tillhörde blott dem som skulle födas! Den tanken, att det gafs en tid då jorden var öde, då hon ej ens fanns till, öfverraskar oss. Låtom oss icke desto mindre rikta tankarna derpå, vårt omdöme skall ej förlora något dervid! Sådant var i verkligheten för ett visst antal sekler sedan den verlds tillstånd, der vi nu


[1] Se fjerde boken: Fixstjernorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free