- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
157

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gar), och der förekomma ej några andra
öfvergångar än från dag till natt, hvilka vara ett halft månår
hvardera, det vill säga nära femton dagar. Vi
skulle ytterligare kunna tillägga att, med hänseende
till de tidsperioders längd som dela lifvet, invånarne
på Saturni ringar (om sådana finnas) måhända äro
de mest gynnade bland mån-invånarne, ty de räkna
år af en enda dag eller en enda natt, som till
längden motsvara trettio af våra år. Men följderna af
dylika tillstånd och de hypotheser man på dessa
okända elementer kan bygga, sträcka sig alltför
långt utom vetenskapens gränser, för att vi skulle
kunna lemna dem något rum här.

Vi få således säga att, med hänsyn till det
astronomiska läget, hvilket vi här undersöka, äfvensom
med hänseende till de flesta andra förhållanden vi
förut granskat, den mest gynnade är den gigantiska
och praktfulla Jupiter, hvars årstider, utmärkta af
omärkliga öfvergångar, ytterligare hafva den
fördelen att räcka tolf gånger så länge som våra. I
honom se vi den realiserade typen af den verld,
som den trängtande menniskoanden tänkt sig utom
tidens gräns, i det förflutna eller det tillkommande;
han är den högt stående verld, hvars företräden
jorden aldrig på långt när skall uppnå. Denna jätte
bland planeterna tyckes blifvit satt på himlahvalfvet
såsom en utmaning till jordens svaga invånare, eller
rättare, såsom en förhoppningens symbol, som bör
stärka dem i deras sträfvanden efter vetande och
dygd, i det han låter dem se en skymt af den
praktfulla taflan af en lång och fruktbärande tillvaro.
Det är på honom man kan tillämpa följande ord
af Brewster: "Kan det ej på en planet, rikare
utrustad än vår", frågar sig den namnkunnige
fysikern, "finnas intelligenser, bland hvilka den
svagaste ändå skulle öfverträffa en Newton? Månne
icke dess invånare begagna sig af starkare teleskoper
och skarpare mikroskoper än vi. Månne ej de be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free