- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
163

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

väsende att framkalla lifvet öfverallt, der det finnes
materia att emottaga det; och långt ifrån att tro,
det hon uttömt sin outtömliga skapelsekraft, genom
att till den grad mångfaldiga varelserna på jordens
yta, skall man i skiljaktigheten och mångfalden af
hennes alster se ett vältaligt prof på att hon ej
uttömt sin förmåga då hon prydt de andra verldarna
med en oräknelig mängd lefvande varelser, emedan
hon kunnat framkalla sådana till lif äfven här nere.
Sålunda visa oss ej blott jordens astronomiska
läge mot hennes banas plan, utan äfven hennes
naturs ursprungliga anordning och särskildt hennes
geologiska inrättning, att hon är långt ifrån att
vara den för lifvets underhållande mest gynnade
verld. Skiljaktigheterna till åldrar, lägen, massor,
tätheter, storlekar, medier och biologiska vilkor etc,
ställa ett stort antal verldar på skapelsens
ofantliga amfiteater som bostäder högt öfver jorden. Vår
skildring af fixstjernorna skall föra oss till denna
lysande panorama. Högre verldar, praktfulla
hemvist för höga intelligenser, ligga utströdda i den
aflägsna rymdens outforskade djup. Det är på dessa
verldar som menskligheten lefver lugn och lycklig,
skyddade af en ren och välgörande himmel, i skötet
af en temperatur som ständigt harmonierar med
organismens funktioner, och i fred njutande af
naturens välvilliga anordningar. En evig vår,
måhända mera omvexlande af ständigt nya skönheter
än våra mest motsatta årstider, pryder dessa
lyckliga verldar, der menniskan är befriad från hvarje
rent materiel sysselsättning och fri från dessa, vår
jordiska existens utmärkande, grofva behof; hvarest
menniskan, i stället att nödgas tigga sitt uppehälle
från andra djurs qvarlefvor, är utrustad med
organer, hvilka omärkligt inandas näringen i ett
lifgifvande medium; hvarest, i stället för att med möda
studera verldens vetenskap, finare sinnen och ett
skarpare förstånd uppenbara för henne skapelsens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free