Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man påminner sig hvad Kircher sade om honom
under Kopernikus’ århundrade; sedan denna tid har
De äro ett non plus ultra af orimlighet. Se här några
prof-bitar.
Författaren till Afhandlingen om naticitets-förhållandena
framställer den åsigten, att »Saturnus är långsam i sina
verkningar, trög, tung och dammig, högst farlig i sina lägen och
under alla sina utseenden. Han råder öfver gubbar, fäder,
farfader och farfaders fäder, öfver arbetare och tiggare, öfver
judar och förfalskare af metaller, öfver krukmak-tre och öfver
dem som hafva djupsinniga tankar. Han medför fångenskap,
långvariga sjukdomar och hemliga fiender. Han är skulden
till att menniskorna få svart och saffransfärgad hud, att de
gå med ögonen fästade på jorden, att de blifva magra,
krok-ryggiga, få små ögon och litet skägg, att de blifva rädda,
tystlåtna, vidskepliga, svekfulla, giriga, sorgsna, arbetsamma,
fattiga, föraktade, olyckliga, melankoliska, afundsjuka, envisa
ensliga etc, etc (!}. Bland kroppsdelarna tillskrifver man honom
det högra örat, mjelten, urinblåsan, benen och tänderna . . . .
Sist. råder Saturnus öfver hyckleriet, det vill säga den slags
förställningskonst, som visar mycken utvärtes andakt, men som
alls icke linnes i menniskans inre.»
»Saturnus», säger Meysonnier (Astrologie véritahle),
»lunarisk till en del och jordisk för resten, starkt sympatiserande
med Mercurius, innästlar sig lätt med sina inflytelser der,
hvarest det animala och mercuriala sinnelaget finner förnöjelse
(förstån J?), blandande der med blodvattnet de mest jordiska
och smutsiga ämnen, hvaraf uppkomma melankoli och den
svarta gallan, hvarom Hippokrati och Galeui skolor så ofta
tala. Det är derföre som Saturni inflytelse, när den står i
förbindelse med Venus’ och Solens, är så farlig för de
mellankoliske: detta kan vara af stort gagn för medicinen.»
»Om Saturnus», säger grefve Boulainvilers (Astrologie
judiciaire), »som den gudomliga försynen aflägsnat så långt
från jorden, stode henne lika nära som månen, så skulle
jorden (märk väl!) blifva alltför kall och torr, djuren skulle
lefva med ett svagt lif, och menniskorna skulle blifva så
ondskefulla, att de ej skulle kunna fördraga hvarandra ... Vi
hafva ett bevis för denna sanning i menniskoslägtets första
sekler, då menniskorna, endast lefvande af örter, hvilka äro
en jordisk och saturnisk föda, till den grad hängåfvo sig åt
det onda, att Gud fann sig nödsakad att dränka dem
aliesamman; och då han ville återupprätta menskligheten genom
Noach och hans söner, gaf han dem tillåtelse att äta köttet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
