- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
217

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i sjelfva verket, längs med graderna på lifvets
omätliga skala. För att börja med vår organisms
minsta detaljer, finnes det ej en enda som är till utan
orsak, och som ej är till något gagn för
lifsförrätt-ningarna, och ända till de bihang, hvilka synas oss
mest onödiga, har allt sin gifna bestämmelse inom
den individuela organismen. Förändra ett element
i jordens fysiska tillstånd, borttag en kraft från dess
mekanism, låt vår jords natur undergå hvilken
förändring som helst, och se, hvad skulle följden blitva!
Sedan vilkoren för dess beboelighet en gång blifvit
modifierade, så skulle dess nuvarande invånare
utbytas mot andra. Förminska småningom solljusets
intensitet, till dess det blir lika svagt som på
Uranus, och våra ögon skola småningom förlora
förmågan att, utan att bländas, se föremål som ligga
i vår närvarande belysning. Öka tvärtom denna
intensitet och vi skola ej längre kunna se tydligt
i vårt nuvarande middagsljus. Borttag luftens
egenskap att fortplanta ljudet, och kommande
generationer skola ej kunna framvisa annat än döfstumma,
talande med hvarandra genom teckenspråket. Vi
äro på samma gång kött- och gräsätande; tänkom
oss en långsam och fortgående förändring i vår
lefnadsordning, och en dermed
öfverensstämmande förändring skulle försiggå inom vår organiska
byggnad.

Jorden rörer sig under oscillationer, och hennes
elementer röra sig emellan två gränser omkring ett
medelläge. Detta är tillvarons lag; man återfinner
den öfverallt, från och med jordpolens mutation,
som försiggår på en tidrymd af 25,700 år, ända till
de dagliga och timvisa variationerna i magnetnålens
ställning. Om lifvet på hvarje klot beror af de
klotet tillhörande särskilda elementernas summa, så
varierar detta, liksom klotet, emellan dessa gränser,
utom hvilka det skulle utsläckas och emellan hvilka
det undergår gradvisa förändringar. Om lifvet till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free