Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, skola vi ej längre tro oss vara berättigade
att bedöma Guds skapelse efter oss och efter det
som omgifver oss på jorden. Goethe hade redan
uttalat detta: "Naturen", skref han, "är en bok,
som innehåller en oändlig mängd stora
uppenbarelser, men hvars blad äro spridda öfver Jupiter,
Uranus och de andra planeterna." Efter att hafva
undersökt tingen efter den analytiska metoden, är det af
vigt att äfven betrakta dem från den syntetiska
synpunkten och att uppstiga till en höjd, hvarifrån
man kan iakttaga enheten och harmonien.
Men man skall måhända invända, att denna
hypothes ändock icke förklarar det ondas tillvaro
bland menniskorna, och att den ej kastar något ljus
öfver bristerna i vår natur; ty om det onda
existerar på jorden, så skulle, om än hela det utom oss
liggande verldsalltet vore oändligt till utsträckning
och fullkomning, det onda icke dess mindre finnas
här och alltid förblifva lika oförenligt med
begreppet om det högsta väsendet.
För att lösa denna svårighet — den enda man
kan uttänka emot vår teori — måste man till en
början frigöra sig från en falsk idé som man i
allmänhet gör sig om de gudomliga skapelserna. Man
har sagt och ständigt upprepat, att intet
ofullkomligt kan utgå ur Guds hand, och man håller före,
tvärt emot vetenskapens och filosofiens samlade
vittnesbörd, att fullkomligheten ar det nödvändiga
bihanget till allt som frambringas af den skapande
kraften. Man älskar hellre att vidhålla detta helt
och hållet godtyckliga påstående, äfven med fara
att låta varelserna falla, man vet ej rätt huru, från
sin ursprungliga fullkomlighet, än man vill
medgifva att utvecklingens lag är inneboende i naturen
och ej en lag som härleder sig från ett diktadt
syndafall. Häraf uppstår en oöfverstiglig motsägelse
mellan dessa dogmer och vetenskapen. — Grekemes
akademi, Aristoteles’ stora skola, hafva från början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
