Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om jorden vore den enda bebodda verld i det
förflutna, det närvarande och det tillkommande; om
hon vore den enda naturen, enda hemvistet för
lifvet, enda uppenbarelsen af den skapande allmakten,
så skulle det vara oförenligt med Guds egenskaper
att, såsom enda uttrycket af skapelsekraften, hafva
frambragt en lägre verld, full af lidanden och
ofullkomligheter; den, således, som tror på tillvaron
af endast en verld, ledes ovilkorligen till denna
vidunderliga slutsats: att Gud, evigt overksam ända
till dess han skapade jorden, ej lemnat en
manifestation af sin makt, annat än för att skapa en
skugga, och att verksamheten af hans oändliga
allmakt ej ledt till något annat, än till
frambringandet af ett litet med lif utrustadt stoftgrand.
Om jorden vore den enda befolkade verld, så
skulle hon för sig sjelf vara en fulländad verld,
hvars enhet vore klart utpräglad och hvilken, enligt
en anmärkning af Cartesius, skulle tillfredsställa
alla våra begrepp och ej tillstädja dem att utom
henne söka näring för vår trängtan och tillvaron af
ett högre lif än vårt. Men alla veta vi, att,
hvil. ken grad af fullkomlighet, hvilken höjd af
civilisation vårt slägte än må kunna uppnå, vi dock aldrig
skola lyckas att omskapa lifsvitkoren på vårt klot;
vi skola aldrig förmå att ersätta vår natur med en
som är mindre grof, eller med en finare organism;
vi skola aldrig komma derhän, att vi förmå frigöra
oss från de tunga kedjor hvilka fjettra oss vid
materien. Menskligheten går otvifvelaktigt framåt; de
nya generationerna föra alltid med sig en ny
entusiasmens kraft, ny styrka till handling, och vi helsa
med kärlek vår tids ungdom, som har till uppgift
att förbereda det tjugonde seklets morgonrodnad.
Men huru brinnande vår längtan, huru kära våra
förhoppningar än må vara, så lärer oss dock
mensklighetens historia, att det hos folken, såväl som hos
individerna, finnes ungdom, mannaålder och ålder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
