- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
263

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvilket vi ej kunna bilda oss någon föreställning,
utrustar andra varelser med en ny öfverlägsenhet
öfver oss sjelfva, ett sjette sinne, som skulle sätta
dem i en närmare förbindelse med vissa egenskaper
hos naturen, hvilka äro oss okända. Hvarken
fysiken eller moralen ge oss således rättighet att tro,
det den uppåtstigande skalan slutar med oss: allt
leder oss tvärtom till att tro motsatsen. Alla svar
vi kunna gifva på frågor, hvilka hafva vår fysiska
natur till föremål, bevisa således enhälligt att
jordens skönhet ej är de andra verldarnas skönhet.
På hvar och en af dem finnes det en typisk Apollon
och Venus; men dessa varelsers skönhet skulle blifva
oförstådd af oss, likasom vår ej skulle kunna fattas
af dem.

Den kroppsliga skönheten är således väsentligt
relativ. Dermed vilja vi ej säga, att hon icke finnes
till; det ligger stort svalg emellan att alls icke
existera och att existera i relativ mening; men vi vilja
med det föregående hafva sagt, att vi ej böra stanna
inför denna skönhet, såsom inför det absoluta, ty
man kan alltid tänka sig en fullkomligare skönhet:
emellan henne och den absoluta skönheten är det
samma skilnad, som emellan det ändliga och det
oändliga.

Den absoluta skönheten, hon är den spirituela,
intellektuela och sedliga skönheten; med hvilket
namn man än må benämna henne, ligger hon på
botten af vårt medvetande såsom grunden för det
skönas idé, såsom idealet, hvilket de oändliga
skönheterna som våra sinnen uppfatta, mer eller mindre
närma sig. Detta ideal är måttstocken och regeln
för alla våra omdömen om ett gifvet slags skönhet;
och om vi uppställa gradationer för dessa olika
skönheter, så är det emedan vi, oss sjelfva ovetande,
med detta ideal jemföra de skönheter, till hvilkas
domare vi genom denna jemförelse göra oss.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0281.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free