- Project Runeberg -  Bebodda verldar eller vilkoren för himlakropparnas beboelighet /
275

(1866) [MARC] Author: Camille Flammarion
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som kommit till en rik fullhet i sitt inre lif och
uppnått ett tillstånd af fri och obehindrad
verksamhet, och ej i ett inbilladt naturtillstånd eller i
mensklighetens vagga; man måste tillfråga en menniska,
som genom sjelfstudium och lifserfarenhet kommit
till klarhet, och ej den, som ännu ligger insvept i
den första sömnens linda. Men det universela
samvetet dikterar för oss dessa lagar, som äro ett
uttryck af den absoluta moralen. De visa oss, att
de principer vi söka och i kraft af hvilka vi döma
om rätt och orätt ej finnas i läran om
sensationerna, hvilken genom Epikuros vunnit sitt anseende,
ej heller i den på intresset grundade moralen, ty
båda leda antingen till despotism eller förfall. De
visa oss äfven, att känslans moral, i motsats till
egoismens moral, ej är tillfyllestgörande; att
moralen, som grundar sig på flertalets intresse, är
ofullständig, att den som bygges endast på Guds vilja
eller på förväntan af straff eller belöningar
likaledes är bristfällig. Granskningen af de
psykologiska fakta, hvilka hos oss framträda, när vi
uppfordras att döma öfver våra egna och andras
handlingar, visar oss, att bedömandet af det goda och
onda, likasom bedömandet af det sköna och sanna,
hvilar på sjelfva menniskonaturens beskaffenhet, och
att det förstnämdas kännetecken är att, i likhet med
de båda sistnämndas, vara enkelt, ursprungligt och
omöjligt att vidare sönderdela. — I likhet med alla
andra vetenskaper, har moralen sina axiomer, och
dessa axiomer kallas på alla språk moraliska
sanningar; axiomer och sanningar, hvilka ej böja sig
efter några nycker, hvilka tala myndighetens språk
i våra själars djup, hvilka der uppväcka
samvetsqval och fruktan, eller i dem ingjuta lugn och
klarhet; hvilka fördöma eller frikänna oss; hvilka
slutligen angifva vårt sanna värde.

Dessa principer bilda den sanna moralen, till-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:38:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bebodda/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free