Grunddragen af befolkningsläran / 34 (1894) Author: Gustav Sundbärg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3. Första lefnadsåret spelar inom dödlighetsstatistiken en
utomordentlig stor rol. Ja det finnes orter, där denna ålder ensam lämnar
nästan lika många dödsfall som alla andra åldrar tillsammantagna.
Utomordentligt stora äro också olikheterna i detta afseende, ej blott mellan
olika länder, utan till och med mellan särskilda delar af samma land.

I Västeuropa i dess helhet afledo under 1870-talet 196 barn under
ett års ålder på hvarje tusental lefvande födde. För nedanstående olika
länder utgjorde motsvarande siffra:

Norge	104
Skotland	123
Sverige	130
Danmark	138
England	144
Frankrike	166
Finland	167
Belgien	169
Schweiz	194
Nederländerna	203
Italien	214
Tyska riket	230
V. Österrike	256
Galizien	257
Ryssland	296

Skillnaden är stor mellan Norge med 10 procent döde före ett års ålder och Ryssland
med nära 30 procent. Beträffande förhållandena inom olika landsdelar må anföras följande:

I Sverige utgjorde, åren 1881/90, antalet i första lefnadsåret aflidne pr tusen lefvande
födde: i hela riket 110, men i Värmlands län 80, i Jönköpings 88, Gotlands 88, Örebro 89,
Norrbottens 131, Blekinge 131, Västernorrlands 149, Stockholms stad 194. — I Finland
1872/86: Åbo och Björneborgs län 139, Tavastehus 148, Kuopio 154, Uleåborgs 160, S:t
Michels 171, Nylands 172, Vasa 182, Viborgs 196. — I England 1881/90: hela riket 142,
men i Dorsetshire 96, Wiltshire 103, Berkshire 105, Huntingdon 107, Hertford 108,
Hereford 109, Sussex 109, Warwick 150, Durham 152, Nottingham 154, Stafford 156, West
Riding 156, Leicester 164, Lancaster 166; åren 1889/91 i städerna Preston, Leicester och
Blackburn 218. — I Tyska riket 1872/80: Oldenburg 130, Slesvig-Holstein 150, reg.-bez.
Arnsberg i Vestfalen 159, reg.-bez. Düsseldorf 173, kon.-riket Sachsen 282, reg.-bez. Breslau
och Liegnitz 283, Württemberg 302, Bayern 306. Särskildt i Bayern 1879/88: i hela riket
288, men i Pfalz 176, Oberfranken 189, Unterfranken 197, Oberpfalz 326, Niederbayern 341,
Schwaben 354, Oberbayern 358; i mellersta Bayern öfverallt 350—450; ja ända upp till 480.
— I Schweiz åren 1881/90: hela landet 165, men i Obwalden 111, Nidwalden 132, Freiburg
201, Appenzell IR 256. — I Ryssland 1871/80: Västra Ryssland 184, Södra 279, Norra
315, Mellersta 326, Östra 345; år 1867: i Kurland 190, gub. Perm 440. — I Frankrike
är barndödligheten mycket stor omkring Paris (fosterbarnssystem) samt omkring Lyon och
Marseille och i allmänhet längs hela Medelhafskusten.

En betydelsefull skillnad eger rum mellan äkta och oäkta födda barn. Några
exempel må anföras. Antalet inom första lefnadsåret aflidna, i ‰ af antalet lefvande födde,
utgjorde bland äkta födde (första siffran) och bland oäkta födde (andra siffran), i allmänhet
under årtiondet 1871/80: i Norge 99 och 126, i Frankrike 155 och 300, i Belgien 161 och
262, i Finland 163 och 212, i Tyska riket 212 och 851, i Västra Österrike 242 och 340,
i Galizien 251 och 315, i Bayern 294 och 386. — I Sverige år 1891 resp. 99 och 183,
således för äkta födde lika som i Norge, för oäkta födde däremot betydligt högre.

De fruktansvärda förhållanden, om hvilka många af ofvanstående tal bära vittne, lära
i första rummet vara beroende å vanvård, men egendomligt är att de år efter år återkomma,
utan åtminstone relativ förbättring. Redan för hundra år sedan iakttog man att
Västernorrlands ställning i detta fall var den ogynnsammaste i Sverige, och än i dag gäller det samma
— huru mycket än förhållandena i sig själfva hafva förbättrats äfven i detta län.

4. Dödlighetens minskning får man ofta ännu höra förläggas
väsentligen till de spädaste barndomsåren, medan inom de öfriga åldrarna
dödsrisken skulle blifvit ungefärligen oförändrad. Huru oriktigt ett
sådant påstående är, visa några data från Sverige och England.
Dödligheten i Sverige har från perioden 1816/40 till perioden 1881/90
minskats i åldern 0/1 år med 35 % och i åldern 0/5 år med 31 %, men
inom samtliga femårsgrupper mellan 30 och 70 år med 36 à 45 %,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>