- Project Runeberg -  Grunddragen af befolkningsläran /
37

(1894) [MARC] Author: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Man ser att skillnaden mellan land och stad är nästan ingen för de vuxna kvinnornas
vidkommande, annat än för hustrurna (14 %). Städernas olyckliga öfvervikt återfinnes alltså
väsentligen inom barnaåren (dock ej i åldern 10/15 år), äfvensom bland de vuxna männen,
hvilkas dödssiffra, för såväl gifta som ogifta är omkring hälften högre än på landsbygden.

Åldersvis utgjorde, åren 1881/90, inom den vuxna befolkningen Städernas
öfverdödlighetstal, %, d. ä. städernas dödstal om landsbygdens i hvarje fall sättas = 100:
För 15/20. 20/25. 25/30. 30/35. 35/40. 40/45. 45/55. 55/65. 65/75. 75/ω.
Ogifta män 147 144 153 178 196 209 204 162 120 91
Gifta män 143 157 175 176 188 180 151 126 109
Ogifta kvinnor 112 106 100 110 107 104 103 90 90 94
Gifta kvinnor 103 122 122 125 123 119 123 112 104 97


Att de hygieniska förhållandena i städerna undergått en storartad
förbättring under senare årtionden, torde vara allmänt kändt. Följande
data från Sverige och England bestyrka detta förhållande. Dödstalen
utgjorde, ‰, samt Städernas öfverdödlighetstal (S. Ö.):
Åren          I Sverige. I England.
Landsb. Städer. S. Ö. Landsb. Städer. S. Ö.
1851—60 20.6 31.2 152 % 19.9 24.7 124 %
1861—70 19.3 26.2 135 » 19.7 24.8 126 »
1871—80 17.3 24.0 139 » 19.0 23.1 122 »
1881—85 16.9 20.8 123 » 17.5 20.6 118 »
1886—90 15.8 18.8 119 » 17.1 20.0 117 »


Städernas dödstal kar alltå på dessa årtionden nedgått, i Sverige från 31.2 ‰ till
18.8, i England från 24.7 till 20.0, samt öfverdödligheten gentemot landsbygden: i Sverige
från 52 procent till 19, i England från 24 procent till 17. Liknande tal kunna anföras från
de flesta öfriga länder, i synnerhet beträffande de större städerna.

8. Lifslängdstabeller. De så kallade »dödlighets- och lifslängds-»
eller äfven mortalitetstabellerna, hvilka gifva ett exakt uttryck för
dödligheten och hvilkas betydelse t. ex. för lifförsäkringsfrågor är
välbekant, uträknas inom befolkningsstatistiken på följande sätt:

Man beräknar först dödstalet för hvarje särskildt åldersår, dock att medelfolkmängden
här ökas med halfva årliga antalet döde inom åldersåret; efter denna modifikation
uttrycker dödstalet Sannolikheten att dö (dödsrisken) under loppet af åldersåret i fråga. (För
första lefnadsåret sammanställes de dödes antal med antalet lefvande födde). Därefter tänker
man sig ett antal af t. ex. 100,000 lefvande födde och beräknar hört detta antal för hvarje
åldersår förminskas på grund af den nyss funna dödsrisken inom hvarje ålder; på detta sätt
fås en tabell, utvisande antalet vid hvarje åldersår Kvarlefvande. (En sådan tabell, pr tio
tusen födde, meddelas å sid. 6 i det föregående). Härnäst beräknas antalet genomlefda år,
i det man i tabellen öfver de kvarlefvande summerar dels antalet år som lefvats af de inom
hvarje åldersår aflidne, i regeln ansedt att vara ett halft år för hvarje individ, dels antalet
år, som lefvats af dem, hvilka passerat åldersåret utan att dö, alltså tydligen ett helt år för
hvarje. Totalsumman af alla dessa genomlefda år, fördelad på hela antalet personer i
fråga, eller ett hundra tusen, gifver medelantalet lefnadsår för hvar och en; detta tal blifver
Medellifslängden vid födelsen och är, i parentes anmärkt, indirekt det korrektaste uttryck
som finnes för dödlighetens intensitet i det hela. Återstående medellifslängden vid hvilket
åldersår som hälst erhålles genom att från den totala summan af genomlefda år draga antalet
före åldersåret i fråga genomlefda, samt dividera resten med antalet kvarlefvande personer.
— Slutligen uträknar man äfven den s. k. Sannolika lifslängden, hvarmed förstås det antal
år, som förflyter innan antalet vid en viss ålder kvarlefvande reduceras till hälften. Om t. ex.
vid 20 år kvarlefva 68,000 af de ursprungliga hundratusen, och vid 65 år 34,000, så är
sannolika (återstående) lifslängden vid 20 års ålder: 45 år; ty efter så lång tids förlopp är
sannolikheten att lefva och att vara död lika stor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jun 23 12:38:00 2020 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/befolkning/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free