Grunddragen af befolkningsläran / 48 (1894) Author: Gustav Sundbärg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

I länder med små afstånd och goda samfärdsmedel försiggår en
betydande omflyttning, hvilken i våra dagar nästan alltid rörer sig från
de åkerbruksidkande bygderna till fabriksdistrikten. Härigenom står
den emellertid på gränsen till det tredje slag at flyttningar, som här
skall behandlas, nämligen

5. Flyttningen till städerna. Den starka inflyttningen till
städerna har fortgått under nästan hela innevarande århundrade och är i
förhållande till städernas egen folkmängd icke större i våra dagar än
förr. Däremot blir densamma ett allt större onus för landsbygden, hvars
folkmängd ju endast föga tillväxer. Ju större stadsbefolkningen blir,
desto svårare har den alltså att kunna i samma skala som förr
rekrytera sig från landsbygden; häraf följer att städernas folkökning
småningom kommer att till allt större del utgöras ensamt af det egna
nativitetsöfverskottet. I länder med en talrik landsbygdsbefolkning alltså, t. ex.
Finland och Sverige, blir stadsfolkmängdens tillväxt lätt mycket hög,
sågom under senaste årtionden ock varit händelsen; i England åter är
folkökningen i städerna numera relativt åtskilligt mindre.

Öfverskottet af inflyttning (+) eller utflyttning (-) har i Sverige
ställt sig på följande sätt åren 1816/90, årligen pr 1,000 inb. af
medelfolkmängden:

Åren	Landsbygden.	Städerna.	Stockholm.	Landsortsstäderna.
1816—40	- 1.45 ‰	+ 12.62 ‰	+ 17.70 ‰	+ 10.55 ‰
1841—50	- 1.67 »	+ 14.12 »	+ 15.61 »	+ 13.56 »
1851—60	- 3.22 »	+ 20.28 »	+ 25.49 »	+ 18.45 »
1861—70	- 6.19 »	+ 14.49 »	+ 15.99 »	+ 13.95 »
1871—80	- 6.35 »	+ 16.32 »	+ 19.66 »	+ 15.21 »
1881—90	-12.03 »	+ 14.89 »	+ 26.95 »	+ 10.55 »

Landsbygdens hela förlust under årtiondet 1881/90 uppgick till ej mindre än 466,000
personer på ej fullt 4 millioners folkmängd, eller, såsom ofvan säges, 12.03 ‰ årligen; häraf
gingo omkring 180,000 personer till städerna och omkring 285,000 till främmande länder.
Städernas vinst från landsbygden utgjorde, såsom sagdt, omkring 180,000 personer, men häraf
gingo bortåt 60,000 igen förlorade genom utvandringen; nettovinst alltså 120,000 personer,
eller 14.89 ‰ pr år. Hela folkökningen uppgick för städerna till 210,000 (från 690,000
till 900,000), eller 26.22 ‰ pr år, men för landsbygden blott till 10,000 personer, eller
0.26 ‰ pr år, d. ä. hundra gånger lägre än för städerna.

De svenska relativa inflyttningssiffrorna för städerna i tabellen här ofvan äro, af förut
angifna skäl, ovanligt höga.

X. Den verkliga folkökningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>