Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
som jag aldrig förr funnit hos dig. Jag kan icke
ge bevis för det; jag kan icke säga hvad det var,
men jag kände det. Det tog hela min varelse
fången".
"Det var väl då det bref jag fått — fastän det
egentligen åstadkommit mig ett stort bekymmer".
"Nå?" frågade hon nyfiket.
"Jo, kan du tänka dig, att Georg Adlersparre
kommer hit!"
"A, hvad roligt!" utbrast hon och slog ihop
händerna.
"Ja, det tycker jag också. Men han har sin
hustru med".
"A, så förskräckligt roligt!" nästan skrek
Gertrud och for upp så, att hon höll på att
stjälpa båten.
"Det tycker äfven jag. Men hvad tror du
Kerstin skall säga?"
"Du har altså icke vågat säga det åt henne?"
Han skakade på hufvudet.
"Hur länge sedan är det du fick brefvet?"
"I förgår".
Gertrud skrattade.
"Det säger sig själft, att jag skall känna mig
stormande glad öfver att få träffa min
ungdomsvän, och glädjen är naturligtvis dubbel eftersom
han har sin hustru med. Men hur skall jag kunna
taga emot dem? Jag är ju för den sakens skull
alldeles i händerna på Kerstin ... Något anseende
till personen har hon icke, såsom vi veta, men att
öfvertyga henne om, att en landshöfding — och
framför alt en landshöfdingska — icke skall ha
oerhörda pretentioner, blir naturligtvis omöjligt".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
