Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
tappade ej kontenansen. Och när vi så begynte
tala om revolutionsarméns angelägenheter, fick han
också höra, att jag värkligen hade något att säga.
Jag hade nämligen tre gånger under rådplägningen
den turen att få göra positiva förslag, som vunno
hans godkännande. Det var så roligt att ge akt på
honom. Mitt första förslag fäste han sig egentligen
icke vid förr än alla de öfriga visat sig ohållbara.
Vid mitt andra räknade han med mig men något
Teserveradt. Vid mitt tredje sade han: ’Det är
hufvudet på spiken äfven den här gången. Det
var en krona till dotter farbror har’. Du må tro,
att jag var glad".
"Det hade du anledning till. Blef du
förälskad med detsamma?"
"Det vet jag inte".
"Vet du inte?" frågade Gertrud förvånad.
"Nej", svarade Louise, "det vet man aldrig".
"Det vill säga, att man skulle kunna gå och
vara förälskad i en person utan att själf ha reda
på det?"
"O, ja, länge, länge! Och det kan vara en
ren tillfällighet, som gör att ens känsla träder fram
till full medvetenhet. Det är som vid en eldsvåda.
En lång procedur har föregått den stund, då
flammorna visa sig. Den tändande gnistan föll
oförmärkt, liksom osäker om hon skulle utföra sitt
värk. Det begynte att köla. Ständigt växte
eröfringen, ständigt vardt hettan större. Och så med
ett slog elden ut i full låga".
"Det måste vara sant", sade Gertrud. "Men
man kan väl efteråt med en viss sannolikhet beräkna,
när den tändande gnistan föll?"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
