Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
du kan göra något vid i kväll. Men botemedlet
fins i din hand."
Pastorn stod där som en bild af rådvillheten.
Var Gertrud värkligen sjuk eller var den katastrof,
hvars utbrott han ju förutsett, nu öfver dem? Var
det senare icke fallet, ville han ej röja sig — eller
låta henne ana något.
"Och botemedlet är?"
"Din kärlek".
Pastorn ryckte till som för en blixt. Nu var
det sagdt med så klara och tydliga ord, att ingen
väg att undkomma stod öppen. Om Georg sagt
"ditt hjärta" eller något dylikt, så hade det kunnat
tydas på mer än ett sätt. Men nu var hoppet ute.
Han stod inför det oundvikliga.
"Huru har du fått den uppfattningen?"
"Genom att tala med henne själf".
"Du har talat vid henne i kväll?"
"Ja, i min sysslolöshet gick jag upp till henne,
och jag kom i en lycklig stund. Ty utan att
tillfället varit så gynsamt, hade hon näppeligen
kommit att säga det, som blef sagdt".
"Det var hon, som ..."
"... förde ämnet på tal, ja".
"Att hon inte vände sig till Louise. Det
borde ha varit mycket lättare för henne".
"Hon afsåg icke att gå den lättaste utan den
säkraste vägen".
"Och så gick hon till dig, som kände mig
bättre. Stackare, hvad själföfvervinnelse det skall
ha kostat henne, innan hon kom från beslut till
handling! Huru framstälde hon det?"
"Hon skulle försöka att, genom vädjan till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
