Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
hopyxade bockar, öfver hvilka ett par lakan bredts.
På denna enkla katafalk hvilade den svarta kistan.
Kistans lock stod öppet. Liket låg i enlighet
roed vanligt bruk på sidan. Det var vanligt på
grund häraf att sy blott en tröjärm i svepningen.
Men Gertrud kunde ej lida, att gumman skulle
komma halfklädd till grafven och hade därför sytt en
hel tröja. Liket hade vantar på händerna, och öfver
ansiktet låg utbredd en liten duk.
En ranka af vintergröna eller lingonris plägade
vara hela utstyrseln i kistan utom den enkla
svepningen. Gertrud . hade stuckit in hvita blommor
här och där i det gröna och på locket lagt en
liknande krans.
När det så blef bekant, att pastorn skulle komma
att läsa vid utbäringen, var det ej att undra på, att
många tyckte, att de sällan sett någon komma så
hederligt till jorden som denna käring, hvilken var
tokig och så när hade blifvit en mörderska. Och
man tyckte, att hon däri fick en ersättning för alla
sina lidandesår, innan hon nådde förlossningsstunden.
Gästerna kommo efter hand.
Männen voro iförda höga hattar och hemväfda
svarta vadmalsdräkter: lång skörtrock och
dub-belradig väst, som gick ända upp till halsen. Ej
blott hattarne utan ofta också rockarne hade en om
hög ålder vitnande skiftning i grönt. Det hände
ju ej så sällan, att kyrkrocken fick hålla sin
man ut.
Kvinnorna buro också hemväfda dräkter af svart
ylle. De flesta hade öfver axlarne en silkessjalett,
hopfäst med ett silfverspänne. Somliga buro
sil-Befriaren 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
