Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - II. Augsburgska bekännelsen - Del II. Artiklar, i hvilka uppräknas de missbruk, som hafva afskaffats - III. (Tjugufjärde artikeln.) Om mässan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i^ISBBRUK, SOM HAFVA AFSKAFFATS.
45
När därför våra präster fingo sin uppmärksamhet fäst på
denna synd, hafva de hos oss upphört med de enskilda mässorna,31
emedan nästan inga enskilda mässor hafva hållits annat än för
penningförtjänsts skull.
Icke heller hafva biskoparna varit okunniga om dessa
missbrak, och hade de i tid rättat dem, så skulle nu mindre
oenighet råda. Förut hafva de genom brist på vaksamhet
tilllåtit många laster att insmyga i församlingen. Nu börja de
sent omsider klaga öfver kyrkans nöd, ehuru denna oro och
förvirring icke har föranledts af något annat än af dessa missbruk,
som äro så uppenbara, att de icke längre kunna fördragas. Om
mässan och nattvarden har rådt stor oenighet. Måhända varder
världen straffad för ett så långvarigt vanhelgande af mässan,
hvilket i församlingarna under så många århundraden har
fördragits af dem, som både hade kunnat och bort rätta
detsamma. Ty i tio Guds bud, 2 Mos. 20: 7, står skrifvet: »Herren
skall icke låta den blifva ostraffad, som missbrukar hans
namn.» Men från världens begynnelse synes ingenting
gudomligt någonsin hafva så brukats till penningförvärf som
mässan.
Härtill kom ock en mening, hvilken i det oändliga liar
förökat antalet af enskilda mässor, nämligen nit Kristus med
sitt lidande skulle hafva tillfyllestgjort endast för arfsynden
och sedan instiftat mässan, i hvilken ett offer skulle
frambäras för de dagliga synderna, såväl dödssynder som förlåtliga
synder. Härifrån härleder sig den allmänna meningen, att
mässan skulle vara ett. verk, hvilket, blott därigenom att
handlingen utföres, utplånar både lefvandes och dödas synder. Här
har man börjat disputera om, huruvida en enda mässa läst för
flera vore af samma värde som enskilda mässor för hvar och en
enskild. Detta disputerande har gifvit upphof till den
oändliga mängden mässor.
Med afseende på dessa meningar lära och förmana de
våra, att de stå i strid mot den Heliga skrift och kränka den
ära, som tillkommer Kristi lidande. Ty Kristi lidande var
el,t offer och en tillfyllestgörelse icke blott för arfsynden utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
