Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - II. Augsburgska bekännelsen - Del II. Artiklar, i hvilka uppräknas de missbruk, som hafva afskaffats - VII. (Tjuguåttonde artikeln.) Om den kyrkliga makten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
, AUGSBURGSKA BEKÄNNELSEN.
hafva rätt att stifta stadgar, på det att allt må skickligt gå
till i kyrkan, men icke för att vi genom dessa skulle förtjäna
nåd eller tillfyllestgöra för synderna, eller så att samvetena
besväras, i det att de hålla dylikt för nödvändiga gudstjänster
och mena sig synda, om de utan att gifva andra anstöt bryta
däremot. Sålunda förordnar Paulus 1 Kor. 11: 5, 6, att
kvinnorna skola i församlingen hölja sina hufvuden, och 1 Kor.
14: 30 att de som (tala och) uttyda i ordning skola höras i
församlingen o. s. v.
Sådana förordningar böra församlingarna för kärlekens
och fridens skull så hålla, att den ene icke gifver den andre
anstöt, och så att i församlingarna allt må tillgå ordentligt
och utan buller och larm — 1 Kor. 14: 40 jfr Fil. 2: 14 —,
men dock så, att icke samvetena betungas genom att de anse
sådant vara för saligheten nödvändigt och mena sig synda, om
de utan att gifva någon anstöt öfverträda dessa
(förordningar), liksom ju ingen säger, att en kvinna syndar, hvilken
går ut med ohöljdt hufvud utan att gifva någon människa
anstöt.
Detsamma gäller om iakttagandet af söndagen, påsk, pingst
samt dylika fester och kyrkoseder. Ty de som mena, att
genom kyrkans myndighet i stället för sabbaten instiftats
iakttagandet af söndagen såsom något (för saligheten) nödvändigt,
fara mycket vilse. Skriften har afskaffat sabbaten och lär,
att alla mosaiska ceremonier, sedan evangelium uppenbarats,
må bortläggas. Och likväl, emedan det var nödvändigt att
bestämma en viss dag, så att folket visste, när det skulle komma
tillsammans, är det uppenbart, att kyrkan därtill förordnat
söndagen, hvilken af det skälet så mycket hellre synes hafva
valts, att folket måtte hafva ett exempel på den kristna
friheten och veta, att hvarken sabbatens eller någon annans dags
iakttagande är nödvändigt (för saligheten).
Man finner sällsamma meningsutbyten angående lagens
förändringar, den nya lagens ceremonier och förändringen af
sabbaten, hvilket allt har sin grund i den falska meningen, att
i kyrkan bör finnas en gudstjänst lik den levitiska, och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
