Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - II. Augsburgska bekännelsen - Del II. Artiklar, i hvilka uppräknas de missbruk, som hafva afskaffats - VII. (Tjuguåttonde artikeln.) Om den kyrkliga makten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i^ISBBRUK, SOM HAFVA AFSKAFFATS.
65
Kristus gifvit apostlar och biskopar i uppdrag att uttänka nya
ceremonier, som skulle vara nödvändiga för saligheten. Dessa
villfarelser hafva insmugit sig i kyrkan, då rätt färdigheten
genom tron icke nog klart lärdes. Några påstå, att
helighållandet af söndagen väl icke egentligen tillhör den
gudomliga rätten, men dock är liksom tillhörande den gudomliga
rätten; de föreskrifva om helgdagarna, i hvad mån det då är
till-låtet att arbeta. Hvad äro väl dylika påståenden annat än
sam-vetssnaror? Ty ehuru de försöka göra lindringar (i tolkningen)
med afseende på människostadgarna, så kan man dock aldrig
känna något lugn, så länge meningen om dessas nödvändighet
finnes kvar, och denna måste nödvändigt kvarstå där man intet
vet om rättfärdigheten genom tron och den kristna friheten.
Apostlarna hafva Apg. 15: 20 bjudit, att man skall
af-hålla sig från (förtärandet af) blod. Hvem iakttager numera
detta? Dock synda icke de, hvilka icke iakttaga detta, ty
apostlarna själfva hafva ingalunda velat betunga samvetena med
dylik träldom, utan de hafva förbjudit det till en tid, på det
att icke anstöt skulle gifvas. Ständigt bör man nämligen i
ett heslut akta på det evangeliska, syftet.
Knappast några af den gamla kyrkolagens stadgar varda
noggrant hållna, och många falla dagligen i glömska äfven hos
dem, som i frigast försvara människostadgarna. Det finnes
keller icke någon råd för samvetena, om icke den lindringen
iakttages, att vi veta, att dessa stadgar må hållas utan att man
menar dem vara nödvändiga (för saligheten), och att man
icke bryter mot samvetet, äfven om människostadgarna förgätas.
Men med lätthet kunde biskoparna bevara åt sig den
lagliga lydnaden, om de icke yrkade på, att de människostadgar
skola fasthållas, som icke med godt samvete kunna
iakttagas. Nu förbjuda de prästerna äktenskap och upptaga ingen
(i sina församlingar), såframt han icke svurit sig icke vilja
förkunna den rena evangeliska läran. Våra församlingar
begära icke, att biskoparna med uppoffrande af sin värdighet
skola återupprätta endräkten — något som likväl goda herdar
borde göra. De begära endast att varda befriade från de orätt-
5—110630. Benson;, Svenska kyrkans bekännelseskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
