Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Andra artikeln. Om rättfärdiggörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
86
AUGSBURG SK A BEKÄNNELSENS APOLOGI.
göra godt. På sådant sätt lära de, att människorna förtjäna
syndernas förlåtelse, om man gör hvad som är möjligt, d. v. s.
om förnuftet sörjer öfver synden och liksom framlockar en
gärning af kärlek till Gud eller gör något godt för Guds skull.
Denna, mening, hvilken naturligtvis smickrar människorna, har
gifvit upphof till och ständigt ökat antalet (falska)
gudstjänst-handlingar i kyrkan, klosterlöften och missbruk med mässan
samt flera andra bruk och stadgar, som man i följd af denna
mening har uttänkt. Och för att allt mer nära och öka
förtröstan på dylika gärningar hafva de påstått, att Gud med
nödvändighet gifver sin nåd åt den, som gör dessa gärningar,
icke såsom vore Gud af någon annan nödgad därtill utan i
följd af sin egen oföränderliga vilja.
Med denna mening äro många stora och farliga
villfarelser förbundna, hvilka det skulle blifva allt för långt att
uppräkna. Så mycket bör dock hvarje förståndig läsare kunna
inse, att om detta är den kristna rättfärdigheten, hvad är det då
för skillnad emellan filosofien och Kristi lära? Om vi med
dessa våra gärningar förtjäna syndernas förlåtelse, hvad gör då
Kristus? Om vi kunna rättfärdiggöras genom förnuftet och
förnuftets gärningar, hvartill behöfva vi då Kristus eller
pånyttfödelsen? I följd af de nämnda meningarna har det nu
emellertid gått så långt, att många håna oss, därför att vi lära,
att man måste söka en annan rättfärdighet än den filosofiska.
Vi hafva hört några, som i sina predikningar alldeles lämnat
evangelium åsido och i stället talat om Aristoteles’ sedelära.
Och dessa skulle ju icke förfara orätt, om det, som våra
motståndare försvara, vore sant. Ty Aristoteles har skrifvit så
förträffligt om de yttre sederna, att man icke kan begära något
bättre. Yi hafva ock funnit skrifter utgifna, i hvilka några af
Kristi ord jämföras med uttalanden af Sokrates, Zeno och
andra, alldeles som dm Kristus vore kommen för att stifta några
lagar, genom hvilka vi skulle förtjäna syndernas förlåtelse och
icke erhålla den af nåd för hans förtjänsts skull. Om vi
alltså antaga denna motståndarnas lära, att vi genom förnuftets
gärningar förtjäna syndernas förlåtelse och rättfärdiggörelsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
