Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Andra artikeln. Om rättfärdiggörelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM RÄTTFÄRDIGGÖRELSEN.
89
ehuru vi gärna tillerkänna denna förnuftets rättfärdighet det
beröm den förtjänar — ty det är det högsta goda, som den
fördärf våde naturen äger, och med rätta säger Aristoteles att
hvarken aftonstjärnan eller morgonstjärnan äro skönare än
rättfärdigheten, och Gud gifver den äfven lekamliga belöningar —
så får den dock icke prisas så, att Kristi ära förringas.
Ty det är falskt, att vi genom våra gärningar förtjäna
syndernas förlåtelse.
Falskt är det likaledes, då människor på grund af
förnuftets rättfärdighet anses vara inför Gud rättfärdiga.
Falskt är det likaledes, att förnuftet af egna krafter kan
älska Gud öfver allting och hålla hans bud, nämligen att rätt
frukta Gud, fast lita på att Gud hör våra böner, vilja lyda Gud
in i döden och under alla Guds skickelse!’, icke hafva lust till
något, som tillhör en annan, m. m., ehuruväl förnuftet kan göra
utvärtes gärningar.
Falskt och Kristi ära försmädande är det likaledes, att
människorna icke synda, då de utan nåden (på ett blott
utvärtes sätt) hålla Guds bud.
För denna vår mening hafva vi icke endast Skriftens utan
ock kyrkofädernas vittnesbörd, ty Augustinus talar utförligt
härom gentemot pelagianerna och framhåller, att nåden icke
gifves oss för våra förtjänsters skull. I sin skrift »om
naturen och nåden» säger han: Om vi genom den fria viljan äga af
naturen möjligheten att veta, huru vi höra lefva, samt äfven
tillräcklig förmåga att lefva rätt, då har Kristus fåfängt dött
och korsets förargelse är borttagen. Hvi skulle då icke äfven
jag häröfver klaga? Jo, jag skall förvisso klaga, och med kristen
harm och smärta skall jag ropa till dem: I hafven kommit bort
från Kristus, I som genom naturen viljen varda rättfärdiga. I
hafven af fallit från nåden (Gal. 5:4; jmfr 2: 2l). Icke
kännande Guds rättfärdighet, viljen I nämligen upprätta en egen
rättfärdighet och böjen eder icke under Guds rättfärdighet. Ty
såsom Kristus är lagens ände, så är han äfven den fördärfvade
mänskliga naturens frälsare till rättfärdighet för hvar och en
som tror (Rom. 10: 3, 4). och i Joh. 8: 36 heter det: Om Sonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
