- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
134

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Tredje artikeln. Om kärleken och uppfyllandet af lagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

134

AUGSBURGSKA BEKÄNNELSENS APOLOGI.

dernas förlåtelse och nåd, ty han talar om deras gärningar, som
äro rättfärdiggjorda, redan försonade med Gud och för honom
välbehagliga samt hafva fått syndernas förlåtelse. Därför
misstaga sig våra motståndare, när de af detta ställe draga
slutsatsen, att Jakob skulle lära, att vi genom goda gärningar
förtjäna syndernas förlåtelse och nåd, och att vi genom våra
gärningar hafva tillträde till Gud utan försonaren Kristus.

För det tredje har Jakob strax förut sagt om
pånyttfödelsen, att den sker genom evangelium. Han säger nämligen:
Efter sin vilja har han födt oss genom sanningens ord, att vi
skulle vara en förstling af hans skapade varelser (Jak. 1: 18). Då
han säger, att vi blifva pånyttfödda genom evangelium, lär han,
att vi pånyttfödas och rättfärdiggöras genom tron. Ty löftet om
Kristus omfattas endast medelst tron, som sätter detta
gentemot ångesten för synden och döden. Jakob menar sålunda
icke, att vi pånyttfödas genom våra gärningar.

Det är af det sagda uppenbart, att Jakob icke lär något
annat än vi, då han bestraffande de sömnaktiga och säkra
människor, som drömma om att de hafva en tro, som de icke äga,
gör en åtskillnad emellan död tro och lefvande tro. Den döda,
säger han, är den, som icke föder goda gärningar, men den
lefvande säger han den vara, som föder goda gärningar. Men vi
hafva ju redan ofta framhållit hvad vi kalla tro, nämligen att
vi icke tala om en verkningslös kunskap, sådan som äfven de
fallna änglarna hafva, utan om den tro, som kan hålla stånd
mot samvetets ångest samt tröstar och gifver nytt mod åt
förskräckta hjärtan. En sådan tro är icke heller en så lätt sak,
som våra motståndare inbilla sig, och det är icke genom
människomakt utan genom gudomlig makt vi lefvandegöras samt besegra
djäfvulen och döden, såsom Paulus säger i Kol. 2: 12, att tron
är verksam genom Guds kraft och öfvervinner döden: i
hvilken 1 ock hafven blifvit uppväckta genom tron af Guds verkan.
Emedan denna tro är ett nytt lif, så föder hon ock med
nödvändighet nya viljeriktningar och gärningar. Därför
förnekar Jakob med rätta, att vi skulle rättfärdiggöras genom en
sådan tro, som är utan gärningar. Men därför att han säger, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free