Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Fjärde artikeln. Om kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KYRKAN.
179
eller särskilda, och icke heller äro dessa verkningar af den
helige Ande, ßåsom kyskhet, tålamod, gudsfruktan, kärlek till
nästan och denna kärleks verk äro.
Det förelåg ock för oss viktiga skäl att framställa denna
artikel. Ty det är väl bekant, att många dåraktiga meningar
om människostadgarna insmugit sig i kyrkan. Några hafva
menat, att hållandet af dessa människostadgar vore nödvändigt
för att förtjäna rättfärdiggörelsen. Sedan hafva de tvistat om,
huru det kunde vara möjligt att Gud dyrkades på så många
olika sätt, liksom om iakttagandet af dessa stadgar vore en
gudstjänst och icke blott utvärtes världsliga anordningar, som
icke alls röra hjärtats rättfärdighet eller den verkliga
gudstjänsten, och som därför af det ena eller andra skälet kunna
på skilda ställen vara olika. Ja några församlingar hafva för
dylika människostadgars skull bannlyst andra såsom t. ex. med
anledning af tiden för påskens firande, för bilders och
målningars skull och dylikt. Därför hafva enfaldiga människor
menat att tron eller hjärtats rättfärdighet inför Gucl icke kunde
finnas utan att man iakttoge dessa människostadgar. Härom
är ock mycket dåraktigt skrifvet af summister32 och andra.
Men liksom kyrkans enhet icke skadas därigenom att
dagar och nätter på olika orter hafva olika längd, så mena vi, att
kyrkans sanna enhet icke heller skadas därigenom att de af
människor instiftade kyrkosederna äro olika, fastän vi finna
det godt, om de allmänna kyrkosederna för fridens skull
bibehållas. Liksom vi i församlingarna gärna bibehålla
gudstjänstordningen, söndagens och andra kyrkliga festers firande,
så fasthålla vi ock tacksamt vid nyttiga, gamla anordningar, i
synnerhet när de tjäna till att vänja och lära folket och de
enfaldiga att iakttaga ett godt uppförande. Men här gäller
meningsskiljaktigheten icke, huruvida sådana anordningar för
fridens eller för lekamlig nyttas skull böra bibehållas, utan det
är fråga om något helt annat, nämligen huruvida iakttagandet
af människostadgar är nödvändigt för att vinna rättfärdighet
inför Gud. Detta är kärnpunkten i denna lärostrid, och när
man fastställt detta, kan nian sedan döma om, huruvida det lör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
