- Project Runeberg -  Svenska kyrkans bekännelseskrifter /
186

(1912) [MARC] Translator: Oscar Bensow, Johann Tobias Müller With: Martin Luther, Oscar Bensow
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - (Om Augsburgska bekännelsens tionde artikel) - (Om Augsburgska bekännelsens elfte artikel)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

186

AUGSBURGSKA - BEKÄNNELSENS APOLOGI.

Eders kejserliga Majestät icke ogillar denna artikel, utan på
det att enhvar, som läser detta, så mycket klarare må inse, att
vi försvara den lära, som är antagen af hela kyrkan,
nämligen att Kristi lekamen och blod äro i sanning och väsentligen
närvarande i Herrens nattvard samt i sanning utdelas tillika
med de synliga tingen, brödet och vinet. Och vi tala liär om
närvaron af den lefvande Kristus, ty vi vela, att döden iche

mer har makt öfver honom (liom. G: 9).

*



Den elfte artikeln om att af lösningen bör bibehållas i
kyrkan gillas. Men om skriftermålet tillägga de såsom en rättelse
att man bör iakttaga den förordning, som föreskrifves i
kapitlet (af kyrkolagen, som börjar med orden) Omnis utriiisque
sexus (enhvar af bådadera könen), nämligen att enhvar måste
en gång om året gå till skrift och, om än icke alla synder kunna
uppräknas, bör man med all flit söka påminna sig dem och
uppräkna alla, hvilka man kan minnas. Om hela denna artikel
skola vi snart tala utförligare, då vi hafva att utveckla vår åsikt
om boten. Det är allmänt bekant, att vi hafva lärt så klart
om af lösningens välgärning och så prisat nyekel ämbetets makt,
att många ängslade samveten fått tröst af denna vår lära, när
de hafva fått höra, att det är Guds befallning, ja evangeliums
egen röst, som säger oss, att vi böra tro aflösningen och för
visso vara öfvertygade om, alt vi af nåd få syndernas
förlåtelse för Kristi skull saml veta, att vi genom denna tro i sanning
blifva med Gud försonade. Denna lära har gifvit många
gud-fruktiga hjärtan nytt mod och har från början förvärfvat
Luther det största förtroende hos alla rättskaffens människor,
emedan han därmed för samvetena påvisat en säker och
pålitlig tröst, ty förut var all af lösningens kraft förtagen genom
läran om gärningarna, då sofister och munkar intet lärde om
i ron och förlåtelsen af nåd.

Men hvad beträffar tiden (huru ofta man bör gå till skrift),
så pläga i våra församlingar för visso de flesta flera gånger om
året bruka sakramenten: aflösningen och Herrens nattvard58

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:39:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bekann12/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free