Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A. Konkordieboken - III. Augsburgska bekännelsens Apologi - Sjunde artikeln. Om sakramentens antal och bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SAKRAMENTENS ANTAL OCH BRUK.
231
ket, på det att därigenom syndernas förlåtelse skulle förtjänas
åt folket, utan de kallas till att lära evangelium och utdela
sakramenten åt menigheten. Icke heller hafva vi något annat
prästadöme, som är likt det levitiska, såsom Ebreerbrefvet klart
och tydligt lär. Men om prästvigningen uppfattas såsom
gällande predikoämbetet, så hafva vi intet emot att kalla den ett
sakrament. Ty predikoämbetet är befalldt af Gud och har äfven
härliga löften såsom Rom. 1: 16: Evangelium är en Guds kraft
Ull frälsning för hvar och en som tror. Likaså Jes. 55: 11:
Milt ord, som utgår ur min mun, skall icke vända tillbaka till
mig fåfängt utan att hafva verkat hvad jag vill och utfört det
hvartill jag har sändt ut det. Om prästvigningen uppfattas
sålunda, så skola vi icke hafva något emot att kalla
handpå-läggningen ett sakrament, ty församlingen har Guds
befallning att förordna tjänare, hvilket måste vara oss mycket kärt,
då vi veta, att Gud gillar detta ämbete och är själf närvarande
i detsamma. Att så mycket som möjligt hedra
predikoämbetet med allt slags ära är äfven nyttigt gentemot de förryckta
människor, som drömma om att den helige Ande skulle gifvas
icke genom Guds ord utan för några deras egna förberedelsers
skull, om de sitta sysslolösa och tysta i mörka rum, väntande
på upplysning, såsom forna tiders svärmare gjorde och likaså
vederdöparna i våra dagar.
Äktenskapet har icke först i det nya förbundet blifvit
instiftadt utan strax i begynnelsen vid människosläktets
skapelse. Men det har Guds befallning och äfven löften, ehuru
icke egentligen sådana som tillhöra det nya förbundet utan mer
röra det lekamliga lifvet. Vill därför någon kalla det ett
sakrament, så bör han dock åtskilja det ifrån de förut nämnda
sakramenten, hvilka i egentlig mening äro det nya förbundets
tecken och vittnesbörd om Guds nåd och syndernas förlåtelse. Om
nu äktenskapet skall kallas sakrament, därför att det grundar
sig på Guds befallning, så kunde äfven andra stånd och
ämbeten, hvilka likaledes grunda sig på Guds befallning, kallas
sakrament, t. ex. öfverhetens ämbete.
Men om slutligen allting, som är af Gud befalldt och till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
